De sex bästa bidragen i arkitekturtävlingen om centrumbiblioteket visas upp på pekskärmar i innerstaden och på adressen keskustakirjasto.fi/aanesta den 23 mars –7 april. Du kan enkelt bläddra bland förslagen och rösta på din favorit. Helsingforsborna kan dessutom kommentera kandidaterna på tävlingssidan. Allmänhetens åsikt presenteras för juryn och publiceras på nätet. Hittills har det kommit in xxx röster. Omröstningen pågår ytterligare en dryg vecka. Tävlingsbidragen och miniatyrerna visas samtidigt i konstmuseet Mejlans fram till den 5 april (stängt under påsken 29 mars–1 april).

Vi ser fram emot stadsbornas kommentarer

Är något av bidragen överlägset alla andra, och om så, varför då? Villket förslag passar bäst in i stadsbilden och i Tölöviken? Stadsborna kan dela med sig av sina tankar och idéer på centrumbibliotekets tävlingssida. Vi har redan fått ta del av många bestämda åsikter, till exempel ”Användningen av trä som material på ett modernt sätt ger efterlängtad kontrast bland betongbyggnaderna. Go Käännös!”, ”Formen (av bidrag nr 8) smeker ögat och passar bra in i omgivningen. Den har något av Borgbackens bergochdalbana, stjärnhimlen och havets vågor över sig: passar bra i Helsingfors” eller ”We need this (LibLab) instead of boring stability of basic finnish decisions”.

Oavsett som du tar dig fram till fots, på cykel eller på rullskridskor – rösta i centrum

Det ät lätt att rösta på pekskärmarna – du kan till och med behålla vantarna på. Det finns ett dussintal pekskärmar på olika ställen i centrala Helsingfors, bland annat på Mikaelsgatan, framför Posthuset och Kiasma, mellan Kapellet och Salutorget, på Paasikiviplatsen, framför Glaspalatset och mittemot Svenska teatern. Den interaktiva röstningsfunktionen på pekskärmarna har tagits fram i samarbete mellan Forum Virium Helsinki, Clear Channel och Helsingfors stad. Forum Virium har som mål att föra fram en större plan om hur pekskärmarna kunde öppna ett nytt användargränssnitt till staden. Tidigare i vår kunde man bekanta sig med bibliotekets e-bokstjänster på skärmarna.

Vad betyder framtidens bibliotek för stadsborna?

Centrumbiblioteksprojektet innefattar en tanke om att det behövs mer än arkitektarbete för att ett nytt, funktionellt bibliotek ska kunna resas på Tölöviken: stadsbornas åsikter och behov integreras i planeringsprocessen. Vi är intresserade av att höra vad stadsborna tänker om den nya tidens bibliotek. ”Helsingfors har av välgrundade anledningar gett sig ut på sökning efter det nyaste nya, en modell för framtidens bibliotek. Vi har inte allt för många referensobjekt ute i världen, utan vi måste ta fram konceptet själva. I detta arbete är stadsbornas och medborgarnas idéer mer än välkomna”, säger biblioteksdirektör Tuula Haavisto.

Diskussionen fortsätter på nätet!

• Rösta på tävlingsbidragen på adressen keskustakirjasto.fi/aanesta
• Kommentera tävlingsbidragen på tävlingssidan
• Centrumbibliotekets webbplats, keskustakirjasto.fi
• facebook.com/keskustakirjasto
• twitter.com/keskustakirj, #kirjastonayttely
• Pressbilder på tävlingsbidragen

De sex verk som gått vidare i arkitekturtävlingen Metropolens pulserande hjärta har nu bearbetats. De, inklusive nya bilder och miniatyrmodeller, finns till påseende i Mejlans konstmuseum 23.3 – 5.4. Vinnaren utses i juni.

Verken valdes i november 2012 bland 540 ursprungliga kandidater. De tävlande har haft tre månader tid att bearbeta sina förslag enligt juryns riktlinjer. Verken är fortfarande försedda med signatur.

• Bekanta dig med vinnarkandidater!

Det finländska biblioteksväsendet är exeptionellt

Juryns ordförande, biträdande stadsdirektör för bildnings- och personalväsendet Ritva Viljanen, anser att centrumbiblioteksprojektet är viktigt både för helsingforsborna och för hela Finland.

 – Det finländska biblioteksväsendet är exceptionellt. Ingen annanstans har biblioteken så mycket besökare och en så stor betydelse.  

Viljanen har följande visioner: centrumbiblioteket ska bli ett hus som är öppet för alla, en kulturvagga och ett slags ”Sampo” för den moderna tiden. Det ska föra med sig välbefinnande och kunskap och ge stadsborna ännu bättre möjligheter att delta i det offentliga livet. Centrumbiblioteket innebär också avgiftsfria offentliga rum i Helsingfors centrum, vilket invånarna har önskat.

Kommentera och rösta på kandidaterna

Du kan ge dina kommentarer om kandidaterna på plats eller via webben. Runt om i Helsingfors finns terminaler där du kan rösta på din egen favorit. Publikens åsikt kommer att presenteras för juryn och publiceras på webben.  

• Kommentera!
• Rösta! 

Vila en stund i pop-up-bibban!

I samband med utställningen finns ett pop-up-bibliotek som presenterar de tjänster som kan finnas i framtidens bibliotek.

– I pop-up-biblioteket kan du välja dig en lämplig fåtölj där du kan få dig ett kreativt, intelligent och roligt mellanmål: något att göra, kunskap och berättelser, förklarar Viljanen. 

• Centrumbiblioteksutställningen är öppen i Mejlans konstmuseum (Ekuddsvägen 6) 23.3 – 5.4 kl. 12 – 19. Under påsken (29.3 – 1.4) är utställningen stängd. Fritt inträde.

Kom med!

• facebook.com/keskustakirjasto
• twitter.com/keskustakirjasto, #kirjastonayttely

KOLLEKTIVENS GEMENSAMMA BIBLIOTEK – DEL 2

Offentliga byggnader har ofta tunga dörrar. Tänk om du inte skulle kunna öppna dörren till biblioteket själv? Ibland är servicedisken rätt hög. Tänk om den var så hög att du inte skulle kunna se vad som finns på den? Succéfilmen om och av handikappade, Kovasikajuttu, berörde många, men skulle det kännas rätt att bli rörd framför bibliotekets utlåningsmaskin?

Biblioteket är avsett för alla. Det är ett socialt rum som gör det möjligt att delta i aktiv samhällsverksamhet och informationsförmedling. På biblioteket kan du vara dig själv och kostnadsfritt göra sådant som intresserar dig. Du är välkommen.

För att vara allt detta för var och envar, bör biblioteket vara tillgängligt. Också handikappade bör kunna komma till biblioteket smidigt och problemfritt. I detta kan det nya centrumbiblioteket visa vägen och föregå som ett gott exempel både för andra nybyggnader och ombyggnadsobjekt.

NÄR DET OFFENTLIGA RUMMET INTE FUNGERAR

Tillgänglighetsplanerare Eero Heinonen från Invalidförbundet vet allt om drömmarnas bibliotek. ”Biblioteket som allaktivitetslokal möjliggör bättre social delaktighet även för handikappade. Biblioteket erbjuder goda ramar för studier och olika hobbyer.”

För handikappade är offentliga miljöer emellertid inte alltid enkla besöksmål. ”Jag har lagt märke till att skyltar ofta är felplacerade och tryckknappar för högt uppe. Dörrar öppnas i fel riktning och om det finns en ramp, är den för brant. Man ryms knappt in i toaletterna. Ibland kan det vara störande att ett fönster placerats i korridorens ända och man blir bländad av motljuset. Stora glasytor märks inte tillräckligt väl. Också en spegel från golvet till taket kan göra det svårare att uppfatta utrymmet.”

Också projektledare Pirjo Tujula som har ansvaret för tillgängligheten i Helsingfors stad har upptäckt brister. ”Handikapparkeringarna ligger ofta på besvärliga ställen, skyltarna är otydliga eller saknas helt och ytterdörrarna är svåra att öppna. Det är svårt att hitta servicedisken eller också är den för hög, och hörselskadade kunder har inte beaktats, d.v.s. det finns ingen induktionsslinga.”

Överarkitekt Erja Väyrynen från miljöministeriet, som är medlem i Tillgänglighetscentrets delegation, betonar vikten av entrén. ”För ofta glömmer man bort entréns betydelse för hela byggnadens verksamhet. Även när man besöker byggnaden första gången, måste man direkt kunna se var huvudentrén ligger. Den ska vara inbjudande och med en hög tillgänglighetsfaktor på sätt och vis suga in besökaren – då vet man att man är välkommen.”

CENTRUMBIBLIOTEKET TILL ETT TYPEXEMPEL

Tillgänglighetsexpert Sami Virtanen från Finska Hörselförbundet beskriver de hörselskadades perspektiv. ”Bland det viktigaste för bibliotekets hörselskadade användare skulle jag nämna lyssningsförhållandena och att ärenden med biblioteksanställda kan skötas på ett naturligt sätt. Här hjälper vänlig och hänsynsfull kundtjänst, som gör det möjligt att växelverka ansikte mot ansikte. I samlingslokaler skulle det vara bra att minimera ekot och att använda mjuka material för att dämpa buller.”

Virtanen hoppas att centrumbiblioteket blir ett nationellt exempel på tillgänglighetslösningar. ”Biblioteket kommer att användas flera årtionden, vilket betyder att framstegsvänlig utrymmesplanering och nya lösningar för flexibla utrymmen är en stor möjlighet för biblioteket.”

Handikappforumets huvudsekreterare Pirkko Mahlamäki pekar på den goda planeringen i universitetsbibliotekets nya byggnad. ”Handikapptoaletterna är rymliga och i servicen finns även andra tillgänglighetsrelaterade innovationer. Exempelvis står en av utlåningsautomaterna på ett lågt bord, åtkomligt även för en användare som sitter i rullstol.”

Mahlamäki hoppas att handikappade gör sin röst hörd innan centrumbiblioteket uppförs. ”Årets tema för Invalidförbundet är ”Lätt att röra på sig”. Kring detta tema skulle det vara bra att redan på förhand ordna evenemang för att diskutera ett lättåtkomligt bibliotek.” För närvarande möter bibliotekets hemtjänst endast en del av behoven.”

UTMANINGARNA VID TÖLÖVIKEN

”Det för centrumbiblioteket planerade läget är säkert bra. Parkeringen och ledsagartrafiken kan bli ett problem”, funderar Eero Heinonen. ”Det centrala läget kan också bli en utmaning vad gäller antalet parkeringsplatser för handikappade och ledsagartrafiken: det måste finns tillräckligt mycket plats så att man kan stanna tryggt och hinderfritt, men tillräckligt nära ingången.”

Sami Virtanen ser Tölöviken som ett ställe där man kan andas ut och ta en paus från stadens vimmel och brus. ”Också utomhusområdenas tillgänglighet bör beaktas. Hörselskadade har ofta lättare att samtala med sitt sällskap i parkmiljöer. Jag hoppas att det ska vara lätt att röra sig på bibliotekets gård.”

Virtanen har ett förslag för väntetiden inför bibliotekets byggande. ”Staden skulle kunna bygga en liknande paviljong som stod i närheten av Designmuseet under designhuvudstadsåret. Paviljongen gav bra ramar för stadsevenemang och ledigare möten. ”Paviljong tvåan” skulle kunna placeras i närheten av bibliotekets tomt och också iaktta årstidsväxlingarna. Där kunde man ordna all slags program under väntetiden.”

STIMULANS, FART OCH FLÄNG!

Handikapporganisationers representanter ser ivrigt fram emot många aktiviteter i centrumbiblioteket. ”Debatter, naturliga situationer för växelverkan mellan alla slags människor, verkstäder med aktiviteter”, listar Sami Virtanen. ”Infosnuttar om hörselhandikapp skulle kunna inspirera sådana människor som tidigare inte har bemött sådana faktorer som ett handikapp för med sig. Till exempel kunde man sätta upp något slags design challenge-uppdrag där människorna skulle få utarbeta och bygga svårigheter på grund av ett hörselhandikapp och utmana människorna att tillsamman tänka ut lösningar på dem.”

”På biblioteket skulle det också kunna finnas stimulerade arbetsrum med olika slags stimulans i olika rum, både för avslappning och för idékastande. Stimulansen skulle kunna förverkligas till exempel genom att med en projektor reflektera olika situationer och bilder på väggen.”

Pirkko Mahlamäki hoppas på ett intensivt samarbete mellan de olika arrangerande organisationerna. ”Handikappforumet deltar gärna i planeringen av evenemang för biblioteket. Studiegrupper, kamratstödsmöten, bokklubbar och medlemsträffar skulle passa bra i lokalen. Stödcentralen för funktionshindrade invandrare skulle också kunna presentera sin verksamhet.

”Dessutom skulle det vara fint om man fick mer material om handikappade och deras liv och organisationstidningar till samlingarna. Och självklart också mycket konst och kultur!”

 
Läs den första delen av intervju-serien!

Text: Siru Valleala
Bilder: Rodeo, Creative Commons, Wheelchair Skating

När människor som läst samma bok samlas för att diskutera den, föds en säregen stämning och speciell vänskap. De många världarna inuti en bok flödar samman genom deras upplevelser och yttranden. Lite sådan var stämningen i Kiasma den 23 januari när olika aktörer från bok- och litteraturfältet samlades till centrumbibliotekets Litterära förmiddag. Med fanns bloggare, förlagschefer, författare, poeter, lärare inom ordkonst, modersmålslärare, journalister och folk från medier, representanter för litteraturorganisationer, -föreningar och -institutioner. Allt som allt fler än 50 personer med starka band till boken och litteraturen. När deras kunskaper och färdigheter möttes, fick boken ett helt nytt liv – nya samarbetsformer, koncept och synvinklar.

Gemensamt skapande á la litterära aktörer

I verkstäderna under den litterära förmiddagen planerades en bra morgondag för boken och litteraturen och reflekterades över hur centrumbiblioteket kunde vara ett hus för boken och ordkonsten. Från Kiasmas seminarierum hördes ett glatt sorl. Tanken om ett litterärt intressant kultur-Helsingfors stupade inte över sin egen idealism, utan lyckades klart hitta medhåll och anhängare. Med deras hjälp är utsikterna för dess byggande positiva.

”Jag blir lätt ivrig över bra projekt som jag känner att är viktiga. Iver är en stark drivkraft när olika människor vill skapa nytt tillsammans. Inom litteraturen finns det visserligen många samarbetsprojekt redan nu, men centrumbiblioteket skulle kunna förena och strukturera branschen. Vi borde hela tiden sikta på att stöda hela kulturområdet och förbättra stadsbornas vardag genom omfattande kultursamarbete”, säger Laura Serkosalo, verksamhetsledare för Nuoren Voiman Liitto och en av verkstadsdeltagarna. ”Det är imponerande vilken stor och inspirerande möjlighet centrumbiblioteket är, och hur omfattande, sinnrikt, förnuftigt men ändå öppenhjärtat och utan att dra sig för drömmar det redan diskuteras. Det ger möjlighet att sammanföra alla stora aktörer inom konst och kulturhistoria vid Tölöviken. Det håller på att bli ett genuint öppet utrymme”, sammanfattar i sin tur Minna Joenniemi från Rundradion. 

Hur påverkar litterära trender framtiden?

Samtalen under förmiddagen öppnades av biblioteksdirektören Maija Berndtson och före detta kulturministern, författaren Claes Andersson. Han var den första som år 1998 föreslog byggande av ett nytt bibliotek i centrum, på tomten där Riksdagens annex idag står.

I den första gemensamma verkstaden funderade man på vilka som är de hetaste trenderna och fenomenen inom litteraturen just nu, och hur dessa påverkar framtiden. Poet Teemu Manninen från andelslaget Poesia målade i sitt inlägg fram en bild om hur litteraturens materiella väsen ändras. Elektroniken ger boken nya egenskaper: boken kan till exempel utökas med ett videoklipp, ljud eller bakgrundsmaterial, den kan bli ett interaktivt projekt, i de vildaste fantasierna kan boken till och med få ett nytt liv när läsaren påverkar dess innehåll.” När litteraturens materiella väsen ändras, förändras även vi som bokens läsare och mottagare”, summerade Teemu. Sakari Heiskanen från Gummerus-förlaget intresserade sig för läsarnas konsumtionsbeteende: hur kan vi bemöta det faktum att läsarskarorna differentieras, vad betyder till exempel upplevelseshopping på bokmarknaden och har vi tagit i beaktande de olika kontexterna där texter numera läses det vill säga konsumeras? Författare Laura Ruohonen i sin tur talade om ett paradoxalt fenomen: samtidigt som läsningen får fler kollektiva och sociala drag, när dagböcker öppnas och fansen nätverkar, minskar ändå själva läsandet.

Ett hus för berättelser – idéer för gemensamma aktiviteter

I open space-verkstaden sökte man mallar för litteraturens ”återkomst” och olika verksamhetsformer som olika bokaktörer skulle kunna använda sig av i centrumbiblioteket. Den gemensamma tankesmedjan gav ett rikt resultat och nedan följer ett axplock bland idéerna:

• Att möta publiken och öppna författares, översättares och illustratörers arbetsprocesser. Varifrån får man idéerna, hurdant bakgrundsarbete krävs?
• Ljudbokstjänsten (kunden läser boken själv), tjänsten ”En bok som present”.
• Ett upplevelserikt rum för ordkonst, omformbart och flexibelt, boken kliver ut ur pärmarna.
• Mer experimenterande och udda litteraturevenemang – detta har även koppling till öppettiderna, efter kl. 20 kunde livet i biblioteket bli lite annorlunda.
• Ett ställe där man utlovar regelbundna boklanseringar och dit såväl publiken, förlagen och författarna hittar. T.ex. boklanseringsfrukost.
• Kollektivt skrivprojekt, öppen text/fanfiktion, t.ex. kan novellen som kort genre enkelt bearbetas tillsammans, alternativa slut/början, att sätta sig in i karaktärernas liv.
• Författarens arbetsrum i biblioteket, ”artist in house/ in house artist”.
• Möjlighet att på biblioteket få en författares/förlagsredaktörs respons på och bedömning av sina egna texter.
• I Helsingfors finns ännu inte Bokens hus (jfr det globala nätverket för Bokens hus och t.ex. Litteraturhuset i Oslo). Skulle centrumbiblioteket kunna bli ett sådant?
• Att öppna innehåll via förenande teman, att blanda fakta och fiktion (t.ex. det aktuella temat hungerår), interaktivitet.
• ”Prat om älskvärt” – den som tipsar behöver inte vara expert, det räcker med jämlikhet och kärleken till genren.
• Regelbundenheten av vissa evenemang, att skapa vanor.
• Deltagande i stunder för prat om minnen, mor- eller farföräldrar och barnbarnsbarn tillsammans, också räddning av minnen med hjälp av digitalisering.
• Besök för att njuta av flera författares gemensamma uppträdanden, med inslag av konfrontation och klart plats för att uttrycka olika synsätt.

Centrumbiblioteket samlar ihop sitt nätverk av påverkare! Vi hoppas att samarbetsformerna tar fart och ger projektet vingar. Kom med – centrumbiblioteket är redan nu en chans att lära känna människor som arbetar för en bättre stad och som du kanske inte skulle träffa annars.

Ta en närmare titt!

• Idéer som togs fram i open space-verkstaden
• Intervju med Claes Andersson på Drömverkstaden

Bilder: Helsingfors stadsbibliotek, Pirjo Lipasti
Text: Virve Miettinen

Vi vill att centrumbiblioteket inte bara ska vara en lokal, utan också ett verktyg, en plattform och en publikationskanal för enskilda stadsbors och olika kollektivs aktiviteter. ”Fritt tillgängligt utrymme just för dig, för er, för er förening, er organisation, ert samfund, ert gäng. Kom och fyll utrymmet, gör det levande, gör det till ert eget, ge till varandra och var tillsammans.” Till exempel så skulle centrumbiblioteket kanske kunna göra reklam för de möjligheter som det offentliga stadsrummet erbjuder för medborgarna, användarna, dem som gör och dem som upplever. Huvudstadsregionen vimlar av aktiva aktörer som centrumbiblioteket ivrigt väntar ska komma i stora skaror.

Vi bad medborgarorganisationer och samfund ge oss sina förslag på hur de skulle vilja utnyttja lokalerna och möjligheterna i centrumbiblioteket.

Det offentliga utrymmet är också ditt

Dodo ry är en miljöorganisation som i sin verksamhet fokuserar på globala miljöproblem och bland annat stadsplanering. Saija Vuola presenterar några projekt, som med fördel skulle kunna bedrivas i centrumbibliotekets lokaler och i dess omgivning. ”Till exempel verkstaden Tuunaamo och stadsodlingsprojektet Kaupunkiviljely har redan varit med i olika icke-kommersiella jippon. I Tuunaamo drömmer vi om en lokal där människor skulle kunna reparera, snickra, sy, modernisera, dekorera och lära sig av varandra.”

Idén med Tuunaamo är att man delar lokaler och verktyg, vilket gör projektet både ekologiskt och gemenskapligt. ”I Tuunaamo lär de äldre unga, invandrare delar med sig av sitt folks handarbetsfärdigheter och någon som för första gången håller i en skiftnyckel kan lära sig att reparera en cykel”, beskriver Vuola. Idén passar perfekt för bibliotekets lokaler och målet att skapa möten.

”Ett annat lämplig projekt är definitivt Kaupunkiviljely, som gör nästan vilket som helt utrymme vackrare och mer åtkomligt”. Stadsodling innebär att vem som helst kan anlägga ett grönsaksland var som helst. Vuola föreslår att örterna som odlats på detta sätt i närheten av biblioteket skulle kunna användas på smörgåsarna i bibliotekets café. ”Människorna skulle känna att detta offentliga utrymme är också mitt. En grön omgivning som man själv kan påverka ökar välbefinnandet.”

Konstpedagogisk och upplevelserik

Markus Kåhre är med i Checkpoint Helsinki, ett aktivt nätverk för yrkesmänniskor inom konst. Nätverkets syfte är att producera internationellt betydande samtida konst i Helsingfors och skapa en fungerande samarbetsmodell inom konst-Helsingfors. Kåhre inspireras genast av bibliotekets möjligheter.

”Biblioteken erbjuder de mest intressanta samarbetskanalerna för Checkpoint. Vi lever i en tid då konstformerna i allt större utsträckning blandas ihop och befruktar varandra. Här har biblioteken gått i spetsen, till exempel på det audiovisuella fältet. Centrumbiblioteket skulle vara ett ypperligt ställe för förevisning av verk som eftersträvar växelverkan med publiken eller kräver att man har tid och lugn och ro för att sätta sig in i dem.” Kåhre betonar att konstverken inte bara skulle vara visuella dekorationer, utan att biblioteket skulle ha en konstpedagogisk uppgift och en uppgift i att erbjuda upplevelser. ”I bibliotekets lokaler skulle man kunna öppna verken som hela processer och inte bara som slutresultat.”

Kåhre efterlyser konst i form av handlingar och provande på nytt i allmänhet. ”Jag tror att Checkpoint och centrumbiblioteket kommer att samarbeta under årens lopp genom att förevisa verk, öppna arkiv och genomföra stora, festivalliknande helheter i samarbete med andra institutioner. Jag är säker på att samarbetet leder till något som vi i dagsläget inte kan föreställa oss – och just oförutsebarheten är det viktigaste!”

Tomtparty?

Det dröjer ännu ett tag till dess att centrumbiblioteksbyggnaden uppförs. Hur skulle man aktivt kunna utnyttja tomten innan själva byggnaden står klar?

”Tuunaamo ordnar verkstäder där man kan pimpa upp saker, till exempel reparera sin cykel, och sådana verkstäder skulle med fördel kunna ordnas även på tomten”, funderar Saija Vuola från Dodo ry. ”På tomten skulle man också kunna anlägga stadsodlingar till exempel enligt ett format där stadsodlare utbildar, delar ut fröbomber och planerar odlingarna. Den gemenskapliga verksamheten sprids från ett frö.”

Markus Kåhre från Checkpoint ser centrumbiblioteket som en mittpunkt för kultur. ”Biblioteket, Kiasma och musikhuset bildar en triangel som jag hoppas blir ett riktig kraftknippe. Under de varma årstiderna skulle det hela tiden vara någon verksamhet på gång utomhus. Denna verksamhet måste sättas igång redan innan huset står klart. Ett levande kulturliv behöver platser dit publiken och aktörerna kan komma och mötas under okomplicerade former. Det är viktigt att erövra plats för kulturen.”

Så är det. Låt oss tillsammans bygga och planera ett bibliotek som inte är ett slutet utrymme bakom grindar och galler mitt inne i staden eller en stormarknad på en åker, utan en plats som är öppen åt många håll, som kommunicerar med sin omgivning, sina samarbetspartner och stadsborna och berikar idéer och tankar.

Ett leende hus och en ja-plats där var och en kan få perspektiv på livet oavsett om man håller på med en utställning, en amigurumi, en stadsodling, en publikation, ett demo eller en jobbansökan.

Artikelserien Kollektivens gemensamma bibliotek fortsätter år 2013 på adressen www.keskustakirjasto.fi.

Text: Siru Valleala, Virve Miettinen
Bilder: Simo Karisalo/Helsingfors festspel, Kimmo Kivelä/Dodo ry, Checkpoint Helsinki

”Nu står kulturen på tur!” hänförs biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen när hon talar om centrumbiblioteket. Den nya modern för centrumbiblioteksprojektet har sådan entusiasm och glädje i rösten att det är lätt att se projektet framskrida i hennes händer. ”Tölöviken kommer att bli stadens värdeområde och besöksmål nummer ett för stora folkskaror”, konstaterar Viljanen när hon funderar på besöksantalet i centrumbiblioteket och på Olympiastadion som ska renoveras. ”Efter krigen byggdes först skolor, sedan banker på de bästa tomterna i staden och därefter köpcentra. Nu är det dags att uppföra byggnader som inte lever efter marknadens villkor, kulturcenter; lokaler för bildning som används av människor. Jag skulle beskriva centrumbiblioteket som den finländska bildningens hus.”

Viljanens budskap till dem som motsätter sig nybyggen är att Helsingfors centrum ännu inte är klar. ”Det offentliga rummet byggs under olika tidsperioder och vi bygger fortfarande det nya Helsingfors. Tomten som planerats för biblioteket har reserverats för offentlig användning – vill vi ha ett nytt köpcentrum på den? Nu bygger vi ny historia och riktar blickarna långt in i framtiden. Området kring Tölöviken kommer inte att kännas som ett helt medborgartorg om vi inte får med en satsning som centrumbiblioteket, ett offentligt rum som alla fritt kan använda.”

Ritva Viljanen, vad skulle du själv vilja se eller höra när du stiger in i centrumbiblioteket? ”Många människor, människornas ljud och aktiviteter. Jag skulle också vilja att jag vid första anblicken förstår att jag befinner mig i bokens och litteraturens hus. Jag skulle kliva in i en hemtrevlig lokal som det också skulle vara lätt att återvända till. I biblioteket skulle man kunna ha någon paneldebatt varje dag, intressanta teman och talare finns det tillräckligt av. Jag skulle säkert komma för att lyssna på experter och amatörer från olika ämnesområden.”

Jag tror på boken

Ritva Viljanen beskriver sig själv som en storförbrukare av kultur. ”Jag kan inte åka till arbetet utan musik. Jag har 2 000 låtar i min iPod. Jag besöker kulturevenemang varje vecka och teatern som kulturform står mig nära hjärtat.” För Viljanen betyder litteratur ett avbrott i vardagen, en inspirerande fantasiresa och viktig kunskapsgrund. ”Min egen boksamling är ett kaos. Jag har många böcker, många bokhyllor. Ändå skulle jag behöva en ny hylla igen! Jag skäms för att berätta att min stora kokbokssamling är så oorganiserad att jag hämtar recepten på nätet!”

Viljanen läser minst några sidor varje kväll och erkänner att hon läser flera böcker samtidigt. ”Om jag föreställer mig biblioteket om hundra år är miljön säkert mycket digital och utrustad med robotar. Jag tror ändå på boken som ett fysiskt objekt. Boken har funnits i flera århundraden. Varför skulle den inte finnas även i fortsättningen?”

Det nya biblioteket måste stå emot tidens tand. Det är även Viljanen medveten om. ”Centrumbiblioteket måste se ut som en värdebyggnad också om 20 år. Sådant förutseende är utmanande. Vi hoppas att vi ska lyckas lika bra som de gjorde med Finlandiahuset.” Ritva Viljanen antog uppdraget som juryordförande vid arkitekturtävlingen för centrumbiblioteket med stor nyfikenhet. ”Alla sex kandidater som gick vidare i tävlingen är mycket fina, speciellt med tanke på utmaningen som den lilla tomten innebär. Tävlingen håller mycket hög nivå. Jag har redan hittat min egen favorit”, antyder Viljanen men avslöjar inte mer.

Finansieringen är än så länge delvis öppen, men Viljanen oroar sig inte alltför mycket för budgeten. ”Jag känner mig trygg med att allt, också budgetfrågan, kommer att gå framåt på rätt sätt. Vad gäller budgeten är det ett område där jag har gedigen kompetens och därmed lugn i sinnet. Det löser sig.” Mest har Viljanen glatt sig över projektets öppna karaktär. ”Centrumbiblioteksprojektets öppenhet är exceptionellt. Den deltagande budgeteringen var ett fint exempel på detta, kampanjen Dröm ett annat och de sociala medierna ett tredje. Stadens har inte en motsvarande modell för ett projekt som skulle skapa lika mycket delaktighet. Dessutom har stadsborna haft strålande idéer. Det är klart att vi ska genomföra deras vettiga idéer.”

Mod att fatta stora beslut

Som centrumbibliotekets viktigaste uppgift ser Ritva Viljanen att det ska ge människorna ett utrymme med verktyg och medel att fritt genomföra intressanta saker och att den kraftigt informationsbetonade miljön gör det möjligt att komma med nya idéer. ”Stämningen skulle vara så inspirerande att man nästan snubblar över alla de nya idéerna! Också den virtuella miljön kommer att vara något alldeles nytt. I arkitekturtävlingen har man också tillfogat byggnaden en bastu. Först väckte det lite förundran hos mig. Idén har dock mycket som fascinerar mig. Finlands historia, ”lärdomsbastun”, romarnas badtraditioner, världens enda biblioteksbastu … Idén måste ju utvecklas.”

Men närbibliotekens ställning då, som väckt så mycket debatt, och situationen för hela biblioteksnätet? ”Centrumbiblioteket är inte ett motdrag mot närbiblioteken. Om det var det skulle hela projektet ha dött inom fem minuter. I förorterna behövs tjänster och de utvecklas ständigt. Men också centrumområdet behöver utveckling som formar historien. Ibland måste man ha mod att fatta även stora beslut!” Viljanen gluttar också in i framtiden för hela biblioteksnätet. ”Strukturella förändringar kommer säkert att ske. Självbetjäningsbiblioteken kommer att öka, likaså små pop-up-bibliotek och nedladdningsbara bibliotek, som bygger på förtroende. De kan dyka upp till exempel i anslutning till restauranger eller metrotunnlar, som i Shanghai.”

Ritva Viljanen beskriver sin egen centrumbiblioteksroll som något stort. ”Det är alldeles säkert ett av de största projekten under min tjänstetid, vars inverkan sträcker sig över flera århundraden. Biblioteket som en nationell institution har en enorm betydelse för Helsingfors och hela Finland som en förnyare av stadsbilden. Man stöter inte ofta på likadana projekt. Det är unikt!” 

Vad tänker du Ritva Viljanen om centrumbiblioteket när du tänker på …

… EN FÄRG? ”En färg som fångar uppmärksamheten. En färg som låter ljuset tränga igenom.”
… EN DOFT? ”Doften av en bok, trycksvärta. Och doften av kaffe som svävar mot dig i luften!”
… EN KÄNSLA? ”Glädje, engagemang, en varm stämning.”
… EN VÄXT? ”Ett grönt blad som skjuter skott. En pompös, stor växt.” 
… EN MASKOT? ”Någon figur ur den finländska folktraditionen … Bibliotekstomten helt klart!”

Text: Siru Valleala
Bilder: Helsingfors stadsbibliotek, Helsingfors stad, Pertti Nisonen

Arkitekturtävlingen för Centrumbiblioteket, Metropolens pulserande hjärta, har nu avancerat till det andra stadiet. Tävlingens jury har valt sex arbeten vars tävlingsnummer och signaturer är:

• 40 Liblab
• 144 Wave/1
• 149 Käännös
• 160 Kasi
• 357 The Diagonal Agora
• 375 The Green Metropolis                                       

Bilder av de utvalda verken finns på tävlingens webbplats, samt på Helsingfors stadsbiblioteks webbplats.

Stadsborna vill utveckla biblioteket

Ordföranden för tävlingsjuryn, biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen, tycker att alla förslag som går vidare väl motsvarade tävlingens uppdrag att bygga ett öppet och välkomnande Centrumbibliotek.

 ”Via Centrumbiblioteket vill vi utveckla stadskulturen i Helsingfors och skapa ett centrum där stadsborna kan träffas och utvecklas”, betonar Viljanen.

”Man bör inte ställa Centrumbiblioteket mot närbiblioteken. Närbiblioteken är förorternas egna lokala samlingsplatser. Men också i centrum behöver vi avgiftsfria ställen som är öppna för var och en. Centrumbiblioteket som kommer att stå mittemot Riksdagshuset ska förverkliga demokratin och vara en central för medborgarengagemang. Dess speakers corner är bekant.”

”Centrumbiblioteket leder biblioteksväsendet mot en ny tidsålder. Biblioteket är just nu inne i en tid av förändringar, då de digitala medierna har blivit lika viktiga som böckerna. Bibliotekets användare ha också blivit allt mångsidigare”, konstaterar Viljanen, som fortsätter:

”Centrumbiblioteket skall starkt betona litteraturen. Så länge det finns böcker finns det bibliotek”

Stadsborna har aktivt deltagit i centrumbiblioteksprojektet. Utställningen med arkitekternas förslag till Centrumbibliotek, som hölls under våren, var så populär att tiden förlängdes. Besökarna kunde rösta på sin egen favorit bland de utställda förslagen.

En av publikens favoriter finns med bland de förslag som går vidare i tävlingen, nämligen signaturen Käännös (Översättning), nummer 149. Stadsborna har också ivrigt kommit med idéer och önskemål kring det nya centrumbiblioteket.

Tävlingen fortsätter, förslagen bearbetas

Vid urvalet till tävlingens andra skede beaktades följande kriterier: förslagets kvalifikationer i stadsbilden, samt dess arkitektoniska och funktionella egenskaper. De utvalda förslagen ansågs kunna utvecklas enligt tävlingens tekniska och ekologiska mål.

Med finns olika slags lösningar, och man hoppas att tävlingens andra skede ger upphov till flera olika alternativ. Vid urvalet ansågs helhetslösningen vara viktigare än att detaljerna var felfria.

Tävlingens regler är de samma för andra omgången som för den första. De som valts till andra skedet får utveckla sina planer enligt juryns riktlinjer.

I riktlinjerna betonas de önskemål och drömmar som kommit från allmänheten, bl.a. önskas tysta rum i biblioteket.

Juryn utser vinnaren bland de sex arbeten som utvalts. Vinnaren kungörs i juni 2013.

Arkitekturtävlingen för Centrumbiblioteket är en del av programmet för World Design Capital Helsinki 2012.

Mera uppgifter:

• Tävlingens webbplats
• Centrumbiblioteket
• Stadsbiblioteket

Bilderna: Pertti Nisonen

Vi frågade stadsborna hurdant bibliotek de skulle vilja ha i framtiden. I medborgardiskussionen Gör biblioteket till din favoritplats i Helsingfors på nätet den 24 september – 12 oktober deltog över 1 600 personer. Dessutom hängde över 700 stadsbor upp sina idéer på centrumbibliotekets Drömträd under sommaren. Förslagen visar upp stor variation. Även i spetsen av den digitala utvecklingen bör biblioteket inte förlora sina ädla traditioner. I stället för att bara vara borde man få göra saker själv i biblioteket. Man vill inte bara ha liv och rörelse i biblioteket – människor som lockar in fler människor – utan också tystnad och arbetsro som närmar sig kyrkliga dimensioner.

I framtidens bibliotek kombineras många olika utrymmesfunktioner såsom arbetsrum, multimedia- och studiolokaler, lugna områden, utrymmen för växelverkan och evenemangslokaler. Framtidens bibliotek är en plats där man kan göra saker och delta. Ser man på resultaten från medborgarenkäten verkar just skapandet av olika stämningar och flexibel variation vara en av de största utvecklingsutmaningarna för framtidens bibliotek. Du kan läsa en rapport om resultaten från medborgarenkäten som tagits fram av vår partner Fountain Park via denna länk.

Vad avslöjar idéerna? Stadsbornas riktlinjer och synpunkter 

VIMMEL MÖTER SHHH!
Rum som möjliggör lugn och tystnad samt möten och användning av ljud
Exempel på önskemål:

• Ett skönt ställe för stillhet och en inspirerande händelseplats.
• Verksamhet för besökare i olika åldrar! All slags verksamhet med låg tröskel som kan föra biblioteket närmare stadsbor av alla de slag.
• Jämförelsen med Paviljongen är bra. En plats dit vem som helst kan komma utan större avsikter.
• En plats där man kan hämta andan mitt i jäktet. I dagens hektiska och bullriga värld behöver man platser där det är relativt lugnt och tyst.
• Jag hoppas att det nya centrumbiblioteket får bra lokaler för tyst arbete, såsom läsning eller skrivning.

EN PLATS DÄR MAN SKULLE HITTA ALLTING
Ett mångsidigt sortiment och material
Exempel på önskemål:

• Stort utbud av material både i elektroniskt format och på papper.
• Nyheter är intressanta men jag hoppas att jag också hittar klassiker på biblioteket, sådana som inte längre finns att köpa i bokaffärer.
• Ni har kunskap som jag själv inte når eller hör via mina egna kanaler. Till exempel i fråga om musik är det skönt att vara ett objekt. Hur lyxigt är inte det att få tips om intressanta nyheter.
• Hela biblioteket borde vara ordnat som en bokhandel och bildas av olika helheter. Helheterna borde vara visuellt tydligt märkta så att var och en hittar det material som intresserar en själv.

UTMANANDE, DEBATTERANDE, LYSSNANDE OCH SKAPANDE KULTUROTEK
Evenemang och upplevelser som stöder medborgarbildning, lokaler som möjliggör olika känslor
Exempel på önskemål:

• Biblioteket skulle kunna ha ett öppet utrymme för olika föreställningar, verksamhet och verkstäder som i Paviljongen.
• Biblioteket skulle kunna vara en plats och ett utrymme för medborgarnas evenemang och verksamhet som sker på eget initiativ.
• Jag skulle vilja ha ett bibliotek fullt med olika stämningslägen. Ett bibliotek som lever på användarnas villkor och bjuder på överraskningar.
• Tillställningar där man kunde lära känna andra kunder | Temamånader | Möten med en filosof | Författare som ger handledning till blivande författare | Miljökunskap | Ett rum för aktualiteter där man kan följa aktuella ämnen t.ex. på radion och på Internet | En infovägg som lockar stadsbor att vara aktiv

DEN DIGITALA ERANS MEDIATEK
Föregångare inom informations- och kommunikationstekniskt kunnande, tjänster och utrustning
Exempel på önskemål:

• Ett varuhus för information där fokus ligger på informationsförmedling inom området litteratur och på digitala samlingar.
• Ett öppet informations- och färdighetscenter med Do It Yourself-anda.
• Arbets- och multimediarum. Tillgång till mångsidig datateknisk utrustning.
• Ett ställe där man kan bekanta sig med apparater och program. Kan genomföras med kommersiella aktörer men så opartiskt som möjligt, inte ett försäljningsställe.

LÅT BIBLIOTEKET VARA ETT BIBLIOTEK
Att ge större utrymme för rollen som en aktör som bildar medborgare, litteraturen har huvudrollen på biblioteket
Exempel på önskemål:

• En offentlig lokal till skillnad från kommersiella utrymmen.
• Jag skulle hoppas att man satsar uttryckligen på innehåll, kvalitet och kvantitet samt yrkeskunnande.
• Bibliotekets etiska grunduppgift får inte glömmas bort. Av centrumbiblioteket önskar jag att det uppfyller bibliotekets primära uppgift, d.v.s. ger tillgång till information och kultur oberoende av den ekonomiska situationen.
• Biblioteket bör på alla sätt och vis främja litteratur och läsande bland folk i alla åldrar.

TJÄNSTER FÖR HELA DAGEN
Betjänar alla användargruppers behov och scheman, tillgängligt och åtkomligt
Exempel på önskemål:

• Ett ställe där man kunde komma på nya idéer och sätt att se på alla slags livssituationer.
• Fungerar perfekt även för den som använder hjälpmedel, omsorgsfullt planerat och tillgängligt enligt idén design for all, utrustat med tillräcklig teknologi.
• En trygg omgivning för olikhet.
• Stadsborna lever dygnet runt – det skulle vara fint om biblioteket kunde ha öppet 7–21.
• Snabbrundtur för den som har bråttom – jag skulle vilja att det på huvudvåningen finns återlämning, informationsdisk och till exempel en pocketavdelning för sådana som bara gör ett kort besök.
• Ett bra centrumbibliotek är öppet för alla och återspeglar på olika sätt det faktum att vi människor är olika i fråga om såväl kultur, intressen och familjeförhållanden.

Ta en närmare titt!

• Slutrapport om medborgardiskussionen (Fountain Park)
• Drömmar i medborgardiskussionen (i alfabetisk ordning)
• Drömmar i medborgardiskussionen (tematiskt)
• Centrumbibliotekets Drömträd
• Nyhet: Gör centrumbiblioteket till din favoritplats i Helsingfors

 
Bland alla som deltog i utlottningen utlottades huvudpriset en Helsinki Menu-middag på restaurangen Ravintola Nokka och ett besök i järnvägsstationens klocktorn samt tio biobiljetter. Vinnarna meddelas personligen.

I tre verkstäder om deltagande budgetering den 25, 29 och 30 oktober sattes tanke- och idéverksamheten i full gång för att dryfta frågan om vad biblioteket borde använda sitt utvecklingsanslag om 100 000 euro till under nästa år. ”Spännande, men på något sätt lite svårt” sade en kvinna i dörren till bibliotekets grupparbetsrum. Och så sant som det var sagt; stämningen i verkstäderna var varken flummig eller vimsig. Där fördes häftiga diskussioner för att hitta samförstånd. Där skojades och skrattades. Där jobbades det på allvar – och resultatet blev fyra pilotprogram som biblioteket ska starta nästa år. Engagerade biblioteksutvecklare med i beslutsfattandet

Biblioteket erbjöd för första gången Helsingforsborna möjlighet att tillsammans besluta om användningen av ett utvecklingsanslag om 100 000 euro. I verkstäderna för deltagande budgetering valde stadsborna ut de pilotprogram som ska startas på biblioteken nästa år. Pilotprogrammen baserar sig på stadsbornas drömmar om centrumbiblioteket som samlats in under året som gått och budgeten var fastställd på förhand. I verkstäderna fördes livliga diskussioner, åsiktutbyten och idéverksamhet. Många stadsbor fick chansen att göra sin röst hörd; allt ifrån en hemmamamma från Hertonäs till en koder, en stadsaktivist till en skönlitteraturälskare. Det stod klart att verkstäderna fört samman den bästa kompetensen och engagerade biblioteksutvecklare.

Omröstningar genom att räcka upp handen, separatförhandlingar och skrattsalvor

I verkstäderna skiftade stämningen från benhårt åsiktsutbyte och grundlig debatt, rentav separatförhandlingar, till gemytligt skämtande och ingjutande av gemenskapsanda. Den förväntansfulla spänningen, och å andra sidan den ivriga arbetsstämningen, skvallrade om att deltagarna upplevde det som uppfriskande annorlunda att faktiskt få besluta om pengar. En av deltagarande uttryckte sina känslor så här: ”Jag hade världens sämsta dag på jobbet idag, men i och med verkstaden blev dagen hur bra som helst”. En annan gladde sig åt att närdemokrati verkligen förverkligas på ett så konkret sätt: ”Det var fint att se att det funkar”.

Det är viktigt att besluta om gemensamma frågor

”Frasen ’deltagande budgetering’ kan dock avskräcka folk eftersom det låter som något som man måste vara minst akademiker för att göra. Som om minimikravet skulle vara att man kan argumentera för sina åsikter nästan som en yrkespolitiker”, anmärkte en deltagare. ”Med det måste man ju!” svarade en annan. Tillsammans funderade man på hur man ytterligare skulle ha kunnat utöka antalet deltagare i verkstäderna. ”Vad är den viktigaste motivatorn som får en jäktad människa att byta ut en ledig kväll mot att fatta beslut i gemensamma ärenden?” Med andra ord, hur ska man få stadsborna att förstå att det är viktigt att besluta om gemensamma ärenden?

Det sammanlagda resultatet från de tre verkstäderna:

1. Den digitala kulturens nya uttryck: Stadsverkstaden på Mötesplatsen
2. Tjänster för barn och familjer: Sagokalas på biblioteket
3. Avkoppling, tystnad och slow life: Lugnvatten – oändligt utrymme för rekreation för sinnet
4. Litteraturens nya koncept: Lost and found – samtida författare väcker klassiker till liv
5. Att göra läsupplevelser synliga: Hur böcker berör oss
6. Evenemang och upplevelser: Nattbiblioteket – singelliv mellan hyllorna
7. Kunden som upphovsman: Sångrummet på Bibliotek 10
8. Nya former av inlärning genom kamratstöd: Festivalen för att lära sig av andra

Pilotprogrammen Stadsverkstaden, Sagokalaset, Lugnvatten och Lost and Found valdes att genomföras och slutsumman blev 108 000 euro. För att hålla sig inom ramen för 100 000 euro genomförs Lugnvatten med en lättare och förmånligare uppsättning enligt deltagarnas önskemål. Biblioteket startar pilotprogrammen under år 2013.

Deltagarna tog även fram idéer för två helt nya pilotprogramsförslag: att betala förseningsavgifter med stunder på tidsbanken och ett projekt som utvecklar nätdemokrati bland ungdomar. Därtill vidareutvecklade deltagarna pilotförslagen. Om den vidare utvecklingen av projekten och nya förslag kan man läsa på adressen www.keskustakirjasto.fi/osallistuvabudjetointi.

 Stort tack till alla deltagare! Vi skapade mycket nytt och gick hem mycket rikare.
Projektpartner är Avanto Insight och Emobit. Projektet finansieras av Sitra.

Ta en närmare titt:

• Keskustakirjasto.fi/osallistuvabudjetointi
• Centrumbiblioteket på Facebook
• Osallistuvabudjetointi.fi
• Stadsbibliotekets ekonomiska data på plattformen Openspending

Bilder: Johan Björn, Virve Miettinen
Text: Virve Miettinen

Biblioteket erbjuder för första gången Helsingforsborna möjlighet att tillsammans besluta om hur ett utvecklingsanslag om 100 000 euro ska användas. Anslaget ingår i centrumbibliotekets budget och ska användas till pilotprogram som syftar till att utveckla verksamheten på framtidens bibliotek. Kom med och fatta beslut om vilka pilotprogram som startas på biblioteken redan nästa år! Påverka planeringen av framtidens bibliotek redan i dag. Låt oss bygga det nya biblioteket bit för bit.

Delta i verkstäderna och på nätet:

• 25.10 kl. 17–20 Gårdsbacka bibliotek, förhandsanmälan
• 29.10 kl. 17–20 Mötesplatsen, förhandsanmälan
• 30.10 kl. 17–20 Tölö bibliotek (Mika Waltari-salen, vån. 4), förhandsanmälan

Diskutera, kommentera och ställ frågor på nätet: vecka 42 på adressen keskustakirjasto.fi.

Det nya sättet att göra tillsammans förändrar biblioteket – kanske också stadsborna

Biblioteket vill låta stadsborna delta i planeringen av tjänsterna, och deltagande budgetering är ett sätt att göra utvecklingsarbetet tillsammans med dem. Avsikten är att både biblioteket och stadsborna ställer frågor, lyssnar, provar och arbetar tillsammans för att lära sig om varandras behov och önskemål. ”Biblioteket erbjuder stadsborna en möjlighet att påverka sin vardag och biblioteket som en plats som hör till vardagen. Människorna är de bästa experterna på sitt eget liv och de har en ökande vilja att påverka”, säger biblioteksdirektör Maija Berndtson.

Pilotprogrammen har skapats utifrån stadsbornas idéer

Biblioteket har utifrån stadsbornas drömmar och idéer planerat pilotprogram som stöd för arbetet i verkstäderna. Centrumbiblioteket har under hela året uppmanat Helsingforsborna att på olika sätt ta ställning till hur framtidens bibliotek ska se ut och planeras. Bland de idéer som stadsborna har lagt fram under året framhävs bland annat tjänster för familjer, litteraturen och att förklara dess innehåll med lockande metoder, olika koncept för inlärning genom kamratstöd, lokaler för medborgarverksamhet, evenemang och upplevelser, arbetsrum för mobila informationsarbetare och laptop-medborgare samt behovet av nya slags utrymmen för slow life och avkoppling.

Pilotprogrammen kan kommenteras och diskuteras redan under vecka 42 på adressen keskustakirjasto.fi. Stadsborna kan bekanta sig närmare med pilotprogrammen i verkstäderna, där de fritt kan välja och prioritera det program de vill eller vidareutveckla programmen. Om man inte hittar ett pilotprogram som intresserar en själv kan deltagarna också föreslå en helt ny idé. Med hjälp av pilotprogrammen söker vi svar på frågan hur framtidens bibliotekslandskap kommer att se ut.

Staden testar deltagande budgetering för första gången

Helsingfors stad utarbetade våren 2012 en utredning om möjligheterna att genomföra deltagande budgetering. I bakgrunden finns tanken om deltagande demokrati där vanliga människor bestämmer hur de offentliga medel som kommunen eller staten förfogar över ska användas. I centrumbiblioteksprojektet modelleras och testas deltagande budgetering från planeringsfasen till genomförandet. Centrumbiblioteksprojektet är ett av de första projekten i Finland som utnyttjar deltagande budgetering.

För verkstäderna krävs förhandsanmälan och i varje verkstad finns plats för de 25 personer som anmäler sig först. Verkstäderna är finskspråkiga.

Projektpartner är Avanto Insight och Emobit. Projektet finansieras av Sitra.

Ta en närmare titt:

• Centrumbiblioteket på Facebook
• Stadsbibliotekets ekonomiska data på plattformen Openspending
• Osallistuva budjetointi.fi

Text: Virve Miettinen 
Bilder: Rodeo, Byroo, kaupunginkirjasto