Biblioteket Ode festbelyses det hundraåriga Finland till ära

Biblioteket Ode på Medborgartorget får sin fasad festbelyst 5 – 6 december. Ljuskonstverket ”Oodi Suomelle” (ett ode till Finland) lyfter fram framtidens bibliotek på ett storslaget sätt. Verket betonar skrivkonstens och litteraturens betydelse i det självständiga Finland och målar upp Odes plats i Helsingfors centrum med himlen som pannå. Ljuskonstverket kan skådas i hela sin prakt från Mannerheimvägen, men en del av de blåvita ljusstrålarna sprider ut sig i alla vädersstäck.

Så här byggs Ode

Titta på videon hur centralbibliotek Ode byggs.

 

Temat Tillsammans styr inredningsarbetet i Ode

Valet av möbler till centrumbiblioteket respekterar Odes arkitektur, betjänar de olika funktionerna och besökarna i biblioteket, samt gör det möjligt att variera rummen och stämningarna i biblioteket. Principerna för hållbar utveckling och tanken på ett bibliotek gemensamt för alla styr också planeringen.

Då centrumbibliotekets möblering planeras är utgångspunkten byggnadens mäktiga arkitektur, vars mest synliga beståndsdelar är trä och glas. Biblioteket har tre våningar som alla har olika funktioner. Bibliotekets användare är en blandad skara av finländare i olika åldrar och med olika bakgrund. Dessutom kommer det att finnas utländska gäster.  Då vi vill få en sporadisk besökare att bli stamgäst har inredningen stor betydelse: den bör få besökaren att trivas, locka till aktivitet och skapa en vilja att pröva något nytt. Ode ska kännas som besökarens eget rum.

Centrumbiblioteket är ett av projekten inom jubileumsåret Suomi Finland 100. Det byggs under jubileumsårets devis ’Tillsammans’.

kaupunkiverstas_7907

 

Mot ett gemensamt, tryggt och mångsidigt bibliotek

Tillsammans med de blivande besökarna har vi gjort upp några hörnstenar som styr valet av inredning i Ode. Vi vill att Ode ska vara:

Tryggt. I ett stort offentligt bibliotek som ligger mitt i en stor stad bör inredningen och de olika miljöerna vara trygga och skapa en trygghetskänsla.

Estetiskt, lekfullt och inbjudande. Vårt bibliotek blir ett välbesökt flaggskepp med en estetik som respekterar varje besökare. Biblioteket blir lekfullt och lockande genom kontraster, överraskningar och varierande stämningar.

Smidigt. Inredningslösningarna är en fortsättning på byggnadens genomgripande idé att utrymmet skall vara lätt att variera enligt användningsbehov och stämning. Besökarna kan också forma rummet efter sina egna behov genom att flytta på möbler.

 

 

pasila_lapset_2088-2_henkilökuntaetsii

”Tillsammans”. I Ode kan besökarna lätt kommunicera och samarbeta. Tydligt och vägledande. Rummen och inredningen gör det lätt att röra sig i huset. Du känner igen alla funktioner utan besvär. Behärskat ljudlandskap. Också inredningen stöder det ljudlandskap som passar för de olika våningarna och rummen. Medborgarna är med i planeringen. Planeringen av centrumbiblioteket har följt principen att ta med medborgarna. Detta fortsätter också när det gäller inredningen till den del det är möjligt.

Ekologiskt och miljövänligt. Ända från början har projektet Ode betonat principerna för hållbar utveckling. De följs också då inredningen planeras.

Kvalité och smidigt underhåll. Möblerna i Ode är hållbara och de går att reparera och att ersätta. Dessutom bör de tåla smuts. Centrumbiblioteket är ett märkesprojekt för jubileumsåret för Finlands självständighet, så vi prioriterar inhemsk produktion alltid då det är möjligt.

 

kirjasto10_pokkarit_3311_jpg

Under åren 2011 – 2012 insamlades stadsbornas drömmar om biblioteket. De utnyttjades då vi gjorde upp principerna för centrumbibliotekets planering. Sammanlagt fick vi över 2300 drömmar som analyserades och grupperades. En av grupperna handlade om arkitektur och inredning.

Läs också: Sisustusarkkitehti Heikki Ruoho kertoo sisustussuunnittelun nykyvaiheesta ja kalusteideoista. http://keskustakirjasto.fi/2017/02/23/heikki-ruoho-ja-oodin-sisustuksellisen-ilme/ (på finska)

Text: Jenni Saarilahti

Översättning: Susanna Söderholm

Kirjasto Oodi blev Biblioteket Ode på svenska

Det nya bibliotek som öppnas vid Tölöviken i december 2018 fick namnet Oodi i en öppen namntävling. Efter livlig allmän diskussion tar man i bruk också en svensk namnform, ’Ode’.

I oktober 2016 arrangerades en namntävling för att hitta ett namn för byggnaden som hade blivit känd som centrumbibliotek. Sammanlagt inlämnades 1 600 olika förslag. Juryn som leddes av biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen utsåg ’Oodi’ till vinnare. Förslaget kom från Mirja Lounameri.

”Enligt juryns beslut skulle namnet finnas i bara en form, ’Oodi’ på alla språk. Efter den livliga diskussion som följde beslöt jag ändå att ta i bruk också ett svenskt namn, och det är ’Ode’”, säger biblioteksdirektören Tuula Haavisto. ”Före beslutet konsulterade jag juryn som kände till diskussionen. Juryn såg inget hinder för att förändra beslutet på den här punkten.”

”Jag valde den svenskspråkiga namnformen ’Ode’ och inte ’Odet’ på samma litterära och funktionella grunder som juryn betonade i sitt val av det finskspråkiga namnet. ’Ode’ hade också starkt stöd av svenskspråkiga författare och andra som deltog i den allmänna diskussionen,” motiverar Haavisto. Från 3.2.2017 kan namnet officiellt skrivas på två sätt:

1. Helsingin keskustakirjasto Oodi – Helsingfors centrumbibliotek Ode – Helsinki Central Library Oodi

2. Kirjasto Oodi – Biblioteket Ode – Library Oodi

Biblioteket heter Oodi på alla andra språk än svenska. ’Ode’ kan ändå öppna namnets betydelse på flera språk: finskans litterära ord ’oodi’ är ’ode’ åtminstone på engelska, tyska, italienska, danska och norska.

 

Ett ode till stålbågar – monteringen börjar vid Oodi

Centrumbiblioteket är en unik kombination av stålbro och byggnad. De massiva bågarna anländer till Helsingfors centrum i delar på nattetid.

Efter ett och ett halvt år av byggarbete börjar Centrumbiblioteket Oodi äntligen resa sig ovan jord. Nästa vecka kommer YIT att på byggplatsen börja monteringen av de två cirka hundra meter långa stålbågarna i museets längdriktning. Målet är att monteringen av bågarna blir färdigt till slutet av mars.

Stålbågarnas delar anländer till bygget under februari-mars. Transporterna som sker en gång i veckan är så stora – en enda del av en stålbåge väger dryga 85 000 kilo – att de schemaläggs till den lugna nattetiden. Transporterna kommer direkt från tillverkaren Normek Oy:s fabrik i Uleåborg. Normek ligger också bakom bron för lätt trafik mellan Fiskehamnen och Blåbärslandet i Helsingfors. De erfarna byggarbetarna som rest bron till Blåbärslandet deltar också i att resa Oodis bågar.

”Att svetsa en enda bågfog tar minst en vecka, med två svetsare som bägge gör 12 timmars arbetsdagar. Bågarna svetsas både innan- och utantill. Inuti bågen stiger temperaturen till upp till 120 grader”, berättar Normek Oy:s Markku Roininen, som är ansvarig byggchef för stålkonstruktioner.

Till centrumbibliotekets bygge har man för monteringen av bågarna anskaffat en 350-ton tung larvgående fackverkskran av Havator Oy, som är en ganska sällsynt syn på husbyggnadsplatser.

Ett ode till stålbågar

Centrumbiblioteket är en sällsynt kombination av stålbro och byggnad. På bågarna som ska resas kommer man att stöda korsverket som bär de övre våningarnas stomme.

”Båglösningen för stommen betyder att man måste räkna med ett visst spelrum i konstruktionerna. Då bågarna belastas med konstruktioner, sätter de sig. Av denna anledning gör vi inga bindande konstruktioner förrän hela den kommande strukturella belastningen ligger på bågarna”, berättar ansvariga arbetsledare Tero Seppänen om bågarna och själva byggarbetet.

Även i den färdiga byggnaden kommer några tiotals millimeter spelrum att kvarstå. Flexibiliteten är i praktiken så liten att man inte märker något.

Helsingfors stads centrumbibliotek är ett märkesprojekt för 100-årsjubileumsåret för Finlands självständighet, och det omfattar ungefär 17 000 bruttokvadratmeter. Huvudarkitekt är arkitekturbyrån Arkkitehtitoimisto ALA Oy. Biblioteket öppnar dörrarna i december 2018. Dess byggnadskostnader uppgår till ungefär 98 miljoner euro.

 

Centrumbiblioteket går mot digital tid

Framtidens teknologier och förändringar i människornas attityder är svåra att förutspå – det har centrumbibliotekets konceptplanerare Anu Koski redan märkt. Hon är med i arbetsgruppen som utvecklar de digitala tjänsterna för bibliotek med hjälp av pilotprojekt och prototyper.

”Just nu måste vi ännu tillfoga ordet digital för att tydliggöra olika slags koncept som utnyttjar elektroniska system. I framtiden kommer allting dock att smälta samman. När människorna börjar se de fysiska och digitala tjänsterna som en enda funktionell helhet, tänker ingen mer separat på de olika delområdena som digitala.”

Koski vet i hurdana situationer människor oftast är tydligast medvetna om det digitala: det är när något inte fungerar. ”Sorgligast är det att se en ny fin tjänst som en tom svart skärm i ett hörn”, beskriver hon. Sådana bilder vill man i det framtida centrumbiblioteket bli av med.

Det återstår mycket arbete. Största delen av arbetet görs nu och senare i bakgrunden, någonstans dit biblioteksanvändarna inte har omedelbar sikt. ”Förutsättningen för all verksamhet är uppbyggandet av bakgrundssystem, hela grunden på vilken det nya byggs. Hit hör även sådana grundläggande principer för bibliotek som att materialet ska vara enkelt att hitta och möjligheterna att presentera det. En utmaning för bibliotek är ibland hur man ska lyfta fram innehåll på ett sådant sätt att människorna får upp ögonen för hela utbudet. Detta gäller i synnerhet de digitala materialen.”

Anu Koski, centrumbibliotekets konceptplanerare

Anu Koski, centrumbibliotekets konceptplanerare

Pilotprojekt i test

Idén till det första konkreta verktyget med vilket Anu Koski arbetar just nu har sitt ursprung i de önskemål som lagts fram av såväl bibliotekskunder och -personal som stadens ledning. Syftet med lokalbokningsverktyget är att göra det möjligt att boka lokaler på egen hand via ett elektroniskt system. Verktyget kommer att testas i biblioteken inom kort. I samarbetet deltar även andra ämbetsverk vid staden, till exempel barnomsorgsverket och ungdomscentralen. Tekniska data delas på så sätt till andra användare och gränserna mellan ämbetsverk suddas ut.

”Ett annat pilotprojekt handlar om infoskärmar. Centrumbiblioteket kommer att ha mycket information att sprida ut och all slags marknadsföringskommunikation är en utmaning. Man vill begränsa det visuella bullret i biblioteket men ändå ha en effektiv informationsverksamhet. Också utvecklingen av infoskärmarna sker i samarbete med andra ämbetsverk”, säger Koski.

Centrumbibliotekets arkitekter deltar i planeringen. De är experter på att berätta var skärmytor bäst kan monteras och i vilka utrymmen i byggnaden informationstavlor ska finnas med tanke på hur människorna rör sig. Centrumbiblioteket kommer att ha skärmytor som visar digitalt innehåll. En del av ytorna är interaktiva; dessa kan till exempel användas för digitalt berättande. Också vägledningslösningarna är under planering.

Idéer till e-tjänsterna har kommit både från biblioteksanvändare som deltagit i kampanjer och från anställda vid bibliotek som önskar hjälpmedel som gör vardagen lättare. Tiden som sparas när personalen slipper mekaniska rutiner kommer direkt kunderna tillgodo.

”I fortsättningen kan experter, amatörer och studerande inom datateknik eventuellt bilda ett så kallat utvecklingskollektiv som deltar i utvecklingen av digitala lösningar för centrumbiblioteket. När centrumbiblioteket öppnas skulle man också kunna ha teststationer där olika aktörer presenterar sina uppfinningar”, ser Koski framför sig.

Utrymme för senare behov

Bibliotekens digitala behov sträcker sig alltså långt bortom bara e-böcker. ”Trots det är också e-materialens synlighet viktig. Än så länge vet vi emellertid inte hur e-böcker och annat material slår igenom under de närmaste åren.”

Än så länge vet vi inte så mycket mer heller om ny teknologi. ”Därför är det viktigt att ta fram allmänna koncept och idéer, att inte luta sig mot en viss teknologi”, påminner Anu Koski. Hon berättar också att man följer händelser och kommande behov utomlands, till exempel i det nya biblioteket i Århus i Danmark, och har dem som förebilder. ”Det är bra att göra många tester och prova olika slags lösningar. Meningen är inte att allt som testats ska komma till användning, bara de piloter som fungerar ska det.”

Det föds inget nytt om man inte testar, misslyckas och testar igen. Människorna kan ännu inte ens definiera hurdana digitala tjänster man skulle kunna önska sig och genomföra. Hur låter till exempel en tjänst med vars hjälp biblioteksbesökaren kan få reda på var en betydande expert inom historiska brittiska romaner just nu sitter och läser? Eller ett sagorum som förändras digitalt?

”Det är bra att komma ihåg att bara att något är digitalt inte har ett mervärde i sig, mervärdet ska skapas av en helhet som är funktionellt ur användarens perspektiv. Digitala system är dyra och all användning ska på något sätt kunna motiveras väl. Vi går inte med teknologi i spetsen, utan med fokus på det väsentliga”, säger Koski.

Den slutgiltiga formen kanske aldrig infinner sig men det är inte meningen heller. Centrumbibliotekets digitala tjänster planeras inte klart, utan de verkliga behoven ses 2018 när huset slår upp dörrarna – och även då fortsätter tjänsterna att modifieras.

”Tanken är att centrumbiblioteket är ett hus för folket och stöder kundernas vistelse i huset, inte att saker och ting fastslås schematiskt på förhand. Samtidigt kan biblioteket vara en plats som lockar och uppmuntrar stadsborna att prova på olika alternativ och lär dem att använda nya serviceformer. Byggnaden inrymmer både traditioner och nya kreativa former – samt kombinationer av dessa.”

Siru Valleala

Läsro i Suvanto (Lugnvattnet)

Bibliotek 10 är nu pionjär när det gäller fridfull zen-anda. Utrymmet Suvanto (Lugnvatten) är en hörna som blev klar vid årsskiftet. Det är ett av projekten inom centrumbibliotekets deltagande budgetering.

I idéskedet var planen och drömmen att få en plats som ger energi, får oss att slappna av och tömmer sinnet mitt i vardagens puls, ger stimulans för många sinnen och erbjuder tystnad. Hur har planerna förverkligats?

Vid lunchtid andas Suvanto frid. I den stora säckstolen sitter en enda människa och läser. Skorna står utanför, den tjocka, mjuka mattans design påminner om strandstenar. Hörnan är några kvadratmeter stor. Den rymmer säckstolen vi nämnde, en matta och ett klädställ i form av ett träd, några mjuka stolar, en yogagunga och lite teknik.

På en vägg växlar olika färger långsamt, den styrs med Barrisol-teknik. På den motsatta väggen reflekterar en projektor naturvideor: isbjörnar, undervattensvarelser, skog, moln och höstens färgprakt. Ovanför stolarna finns ljudduschar som förmedlar meditativ musik. Den sammanlagda sinnesupplevelsen gör att du mycket effektivt slappnar av.

Suvanto

Yoga, vila och yogavila

Säckstolen ger oss en överraskning: där sitter en person med det träffande namnet Marco Suvanto! Han jobbar i ett kontor i närheten och använder sin matrast till att vila här.

“Jag lade märke till den här platsen för ungefär en månad sedan, inte minst för namnets skull. Jag brukar pröva olika saker, så nu slank jag in på lunchrasten för att njuta av en lugn stund.” Marco gillar speciellt väggen med de växlande färgerna och mattan av italienskt ursprung. “Den har stil och skapar en inbjudande atmosfär.”

Mattan måste vara tjock för att akustiken ska fungera som den ska och för att ljudduscharna ska höras. Själva rummet kan förändras, stolarna kan flyttas efter behag och på mattan kan du ligga och slöa eller t.ex. hålla på med yoga.

I yogagungan är det lätt att t.o.m. gömma sig helt och hållet. “En besökare satt i gungan upp till tre timmar, och vi märkte inte ens att någon var där”, skrattar Kari Lämsä, avdelningschef på Bibliotek 10.

Mera andlig föda på biblioteket

Marco Suvanto testar yogagungan. Han tycker att det är naturligt att det finns en plats för avslappning på biblioteket. “Biblioteket har en sådan atmosfär att det är lätt att fortsätta till nästa nivå, att liksom komma upp till högre sfärer. Det skulle vara ett för stort hopp om du måste stiga in i Suvanto direkt från gatan. Jag har gått på bibliotek sedan barnsben och det är fint att se hur biblioteken förändrats. Ett rum som det här är ett bra exempel: andlig föda i många skepnader.”

Avslappningsrummet i Bibliotek 10 har planerats av arkitektur- och designföretaget Talli OY från Helsingfors. Stadsbiblioteket har redan länge samarbetat med företaget. Talli har också planerat inredningen i Bibliotek 10.

Suvanto

Ett stämningsfullt rum för berättelser

Just nu snurrar YouTube-filmer på Suvantos videoduk och invid rummet finns skyltar som påminner att du ska lämna dina skor och din matsäck utanför.

“Det finns så mycket rörliga bilder överallt, så jag önskar att biblioteket verkligen satsar på att välja vilka filmer som visas här. Dessutom hoppas jag att skyltarna skulle vara annorlunda, mera kreativt gjorda och utan förbud”, säger Marco Suvanto som vaknat upp ur yogagungan. “En idé kunde vara en stig med tre steg som leder fram till Suvanto. Den skulle fungera som inbjudan och få flera att lägga märke till platsen.”

Kari Lämsä berättar att Suvanto i framtiden ska användas för olika ändamål.

“En idé är storystunder både för barn och för vuxna. På den vita duken kan vi också visa mediekonst och använda rummet som en del av olika konstprojekt, som galleri och som scen. Suvanto är en plats som biblioteksanvändarna har önskat och längtat efter. Platsen som visar en form av tystnad är en del av planeringen av centrumbiblioteket.”

På eftermiddagen hittar jag ett gäng kompisar som fördriver tiden i Suvanto. Milla, Johanna och Ari har hittat platsens kärnbudskap: “Det här är härligt, för här får vi bara vara. Vi måste inte göra någonting alls.”

Text: Siru Valleala

Förlängd öppettid för utställiningen “Se centrumbiblioteket”

I den första omgången i arkitekturtävlingen för centrumbiblioteket deltar över 530 förslag. Verken fanns först utställda i Busholmens Bunker 10–16 maj men nu har utställningen fått förlängd öppettid. Förslag till centrumbiblioteket kan ses i Bunker ännu för en vecka: 22-26 maj. Read more »

Centrumbiblioteket genom kameralinsen: ungdomarnas synvinkel

– Hissen till fjärde våningen, anvisar vaktmästaren. Snart nog sitter vi med blickarna riktade ut över Helsingfors takåsar på översta våningen i aktivitetscentret Happi och väntar på att centrumbibliotekets verkstad för ungdomar ska börja. – Det senaste avsnittet av Putous var helt värdelöst, säger en ung gymnasiestuderande som sitter bredvid mig och ler vackert. Därefter tittar hon förväntansfullt på projektorlampan. På den vita duken visas dagens tema: ”Centrumbiblioteket – Framtidsverkstad för ungdomar. Metod: videoinsändare”. Read more »

Centrumbiblioteket byggs öppet och med gemensamma krafter

I år kastas bollen i centrumbiblioteksprojektet till stadsinvånarna och intressentgrupperna: hurdant bibliotek och ”urbant byhus” vill de att Tölöviken ska få under år 2017? Det är fråga om en äkta interaktiv situation – ett hus som fortfarande står under konstruktion och som lever genom sina användare. Read more »