Rask takt på alla våningar

Även under semesterperioden har byggarbetena för Odet fortsatt i rask takt överallt i huset, från källaren till takkonstruktionerna. Installationer, rördragningar, svetsningar, gjutningar och inspektioner framskrider i husets skrymslen, men vad gäller byggandet har man också uppnått en stor etapp som syns utåt: balkongens stomme är färdig. Medborgarbalkongen, som skjuter ut från Odets västra sida, öppnar unika utsikter mot Helsingfors värdefullaste kärna.

Svetsningarna av balkongens fogar slutfördes under de sista två veckorna i juli. Det finns ännu mycket som påkallar arbete, bland annat ytkonstruktionen som kommer på stålplåtelementen. När balkongen är färdig erbjuder den en ojämförlig panoramautsikt mot Kiasma, Riksdagshuset, Musikhuset och Finlandiahuset. Även tornet på Nationalmuseet skymtar vid horisonten. Det här är en plats som tål att besökas!

Kansalaisparveke alakantti

Sedda nerifrån är stålkonstruktionerna som stöder balkongen nästan konstverk. De syns ändå inte utan är beklädda med trä, liksom även resten av husets stålstomme. Stommen är nu färdig, inspektionerna av dess konstruktioner pågår. Korsverkens fogar granskas med ultraljud på samma sätt som stålbågarna som bär huset. Efter att stommen har godkänts står fasadelementen i tur, och på byggplatsen har man redan beredskap för installering av de första elementen.

Den nordliga ändan kommer före den södra

På ytterväggarna på det nordliga blocket har man dragit skyddande plastöverdrag mot regn, därför att de första träbeklädnaderna monteras mot norr. Där börjar även arbetena inomhus.

– Beredskapsnivån är högst i den norra ändan, men arbeten görs hela tiden i hela huset. Golvarbetena har framskridit på önskat sätt i alla väderstreck: hålbjälklagena har installerats och över hälften av golven har gjutits. Några golvfogar lämnade vi medvetet öppna på platser där husets brokonstruktion ännu spänns, berättar YIT:s arbetsledare Mansoor Ardam.

Den fullständigt unika helheten kräver av huvudentreprenören god förhandsplanering, noggrann övervakning och att strikt hålla tidsschemana.

– I det unika projektet är varje arbetsskede individuellt och tar tid. Vi måste kräva att alla aktörer håller tidsschemat, därför att arbetenas framskridande ibland kan bero på små faktorer och det är svårt att komma ifatt tidsschemat om det inte håller. Vid Odet lyckas inte systematisering. Vi kan inte arbeta som på en bilfabrik: lägga delar på ett löpande band och montera, förklarar Mansoor Ardam.

Byggnadens husteknik med sina otaliga rördragningar har under sommaren fortskridit från källaren och uppåt. Rören har stigit till andra våningen där deras konsoler svetsades i taket i juli. I källaren brandskyddas ventilationsmaskinerna.

Det finns så mycket husteknik att man genom att titta på datormodellen lätt kan få den uppfattningen att det rör sig om en större anläggning. En lekman kan missta sig och tro att det är en fabrik eller ett fartyg. Olika planerares kombinerade modell visar hur de tekniska systemen, till exempel ventilationsrören, löper mellan rummen. Den stora triangeln som syns i mitten visar en ljusöppning som lämnas mellan våningarna. Omkring den installeras ett glasräcke och genom öppningen ser man den nedre våningen.

På andra våningen byggs de första innerväggarna. Våningen kommer att få bland annat studiolokaler, ett datorklassrum, arbetsrum att hyra samt kontors- och konferensrum.

En del av rummen får kompakta väggar och en omsorgsfull ljudisolering, för andra rum räcker det med glasväggar. Nu görs väggkrön, det vill säga konstruktionerna som syns ovanför glaset på bilden.

Massiv trappa

 Ungefär mitt i huset installeras en väldig svängd ståltrappa som förenar tre våningar med aulan. Den blir ett anslående element som hjälper en att orientera i byggnaden.

På andra våningen finns ett omfattande sittområde som med små steg stiger uppåt. Ståltrappan finns i närheten av sittområdet i en rund öppning. Korsverken och pelarna för husets stomme blir delvis synliga, men bekläs.

I konstruktionerna hat det lämnats en väldig öppning genom våningarna som väntar på att trapphelheten på 75 ton blir färdig. Trappan tillverkas av Normek Oy, som också har tillverkat stålbågarna som bär upp byggnaden. Installeringen torde infalla i december.

Attityden avgör också vid byggande

Arbetsledaren Mansoor Ardam har sin egen filosofi om byggande och hur det framskrider. Han lånar ett afghanskt ordspråk enligt vilket den som har 40 ministrars hjärnor i fickan klarar sig i spelet.

– Vid allt byggande ska de delaktiga vara kloka på förhand och förbinda sig till sitt bästa. Efterklokhet hjälper ingen. Alla delaktiga måste kunna fatta beslut och man får inte bolla saker fram och tillbaka. Vid byggande finns det alltid parter som inte störs av att någonting bli hängande, men byggplatsen kan inte stå och vänta. Inte ens små saker får ligga utspridda, det må sen vara fråga om bara en mutter. Det viktigast är rätt attityd: don’t do your best – do whatever it takes!

 

Fotografier och text: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Datamodelleringsbilder: konstruktionsteknik och VVS-planering Ramboll, arkitektplanering ALA-arkkitehdit.

Medborgarnas vardagsrum väntar på att få ett yttertak

Efter midsommaren har byggplatsen för Odet nått en vändpunkt, när arbetena med såväl takkonstruktionerna som stommen är så gott som färdiga. Ännu i juni anländer de första elementen för yttertaket till byggplatsen.

– Stommen i stål för byggnaden blir klar enligt planerna före mitten av juli, berättar YIT:s arbetsledare Mansoor Ardam (till vänster) och ansvarige arbetsledare Tero Seppänen. Bakom dem på en skärm på byggplatskontoret visas bilden från en live-kamera där man kan se hela arbetsplatsen med Odet i fågelperspektiv.

Så som meddelandet som ställts upp på Medborgartorget berättar är Odet på väg att bli ett eget vardagsrum för besökarna. Än så länge strilar regnet rakt in i vardagsrummet, men så småningom ska de vita stålkonstruktionerna på tredje planet få ett yttertak över sig och fasadglas längs sina sidor.

– Yttertaket byggs i trä. Det byggs av limträelement, med en yta av bitumenfilt. Elementen är nära en meter tjocka då de till exempel redan färdigt är värmeisolerade. Taket får sin något välvda form redan när elementen monteras, eftersom de har sågats redan på fabriken, säger Mansoor Ardam.

På tredje våningen är fasaden helt och hållet av glas. Ett stycke modellglas speglar den visuella idén för tredje våningen: upptill är glaset opakt vitt, men får gradvis öppningar tills det blir helt klart och transparent nertill … eller som Mansoor Ardam kreativt förklarar, glaset är upptill likt ett jämt snötäcke medan det snöar i mitten innan det klarnar. Måhända tanken på snöfall gjorde männen allvarliga mitt på sommaren?

Men först måste taket bli stabilt

Kring midsommaren kunde man höra ett rätt ljudligt klingande på Odets byggplats. Den nya ljudvärlden uppstod när takets vita stålkonstruktioner spändes.

I installationsskedet lämnades takbalkarna en aning löst åtdragna. På så sätt gav de efter vid behov under hopsättningen. Arbetet med att dra åt fogarna gjordes efteråt, en bult i taget. En montör i en personlift använde en bultmaskin för uppgiften och från jobbet spreds ett bultande och klingande ljud i omgivningen.

På grund av tak- och balkongarbetena har området framför byggnaden den senaste tiden varit fyllt med både lyftkranar och personliftar. Den största kranen, Havator, en fackverkskran med larvfötter på 300 ton, är snart klar med sitt jobb. Blågula Havator kom till byggplatsen i januari för installering av stålbågarna, som bär upp byggnaden, och har också använts till att lyfta upp takets ståldelar. Havator demonteras i juli.

På västra sidan av biblioteket mot Medborgartorget byggs en balkong för besökarna. I juni installerades stålfackverk mitt i huset till stöd för balkongen. Med kranens kättingar flyttades balkarna lätt, men det behövdes mannakraft att styra dem i lämplig vinkel för att sättas fast.

Under stålbågarna finns det just nu en hel djungel av stödtorn, som bär upp gjutformarna ovanför dem. Formarna och stödtornen kan demonteras när det horisontella betongvalvet har gjutits och fått torka så att det bär. Betongvalven som gjuts på plats stöder stålbågarna.

Det jämna golvet är egentligen välvt

De flesta golv i biblioteket består av hålbjälklag eller fält av sådana. Hålbjälklag har använts sedan 1970-talet inom såväl offentligt som bostadsbyggande och de är ett snabbt sätt att åstadkomma stora ytor.

Så som namnet antyder är ett hålbjälklag ihåligt och har längsgående hålrum som gör att plattan är avsevärt lättare än plattor utan hålrum trots att den är av armerad betong. I hålrummen kan man dra till exempel elkablar. I nederkanten av plattorna löper en förspänd stålomspunnen vajer som gör att man får en spänning som ökar bärigheten.

– De åtspända vajrarna gör plattorna en aning välvda. Fastän fälten med hålbjälklag ser jämna ut, är de ändå en aning välvda, förklarar Tero Seppänen.

Nästan alla hålbjälklag i biblioteket har monterats. Fältet med hålbjälklag som utgör golvet på den översta våningen är samtidigt taket på våningen under. I dagarna pågår foggjutningen av hålbjälklagen varefter de enskilda långa plattorna bildar ett sammanhängande fält.

I norra delen av huset har man redan kommit längre och gjuter golvet. Här jämnas golvet i ventilationsmaskinrummet ut efter betonggjutningen. Förutom i källaren i huset finns det ventilationsmaskinrum även här på plan 1M.

Installeringen av hustekniken i bibliotekets källare har framskridit problemfritt. För stamledningarnas del är arbetena klara till 90 procent och installeringen av ventilationsmaskinerna är i full gång. Snart börjar olika slags rör komma upp längs schakten från källaren till de övre våningarna. Elmontör Aarno Lehtinen (till vänster) från ARE höll ett möte på byggplatsens kontor tillsammans med arbetsledare Janne Kurikka och arbetsplatsingenjör Ville Nevala från YIT, för att installeringen av kabelhyllorna pågår.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Från praktikant till mästare

Med sommaren kom även studerande inom byggbranschen till Odes byggplats för att skaffa sig värdefull erfarenhet som stöd för sina yrkeshögskole- eller universitetsstudier. Den första sommaren innebär i regel så kallad overallpraktik, det vill säga orientering i arbetet på byggplatsen ur arbetstagarens synvinkel. Mer erfarna studerande övar sig att leda arbetet.

Sommarjobbarna skattar sig lyckliga över att få vara med i ett enastående projekt. Det unika byggnadssättet lär en mycket och arbetserfarenhet från en historisk byggplats ser bra ut i CV:n. Miika Ranta (till vänster) och Anniina Kallioniemi (till höger) ska utexamineras till byggmästare från yrkeshögskolan Metropolia. Annukka Laurila (i mitten) studerar till diplomingenjör vid Aalto-universitetet.

Även om Miika Ranta ännu är ung, 23 år gammal, har han redan avlagt grundexamen i husbyggnad och skaffat sig gott om erfarenhet från byggbranschen. Han har blivit bekant med såväl vattenskadesaneringar, plåtbeslagningar, att förse med lister som att montera fönster och utrustning.

– Här på Ode utför jag arbetsledningspraktik och ansvarar för glasväggarna inomhus och för de flyttbara glasväggarna. Jag bekantar mig med kvalitetskraven, mäter nödvändiga mängder och planerar och fastställer tidsscheman för olika arbeten. När glasentreprenören kommer till byggplatsen får jag leda arbetet för första gången. Sommaren kommer att ge mig utmärkt erfarenhet med tanke på byggmästaryrket.

”Industriminister” i overall

Annukka Laurila, 22, som studerar maskin- och byggnadsteknik vid Aalto-universitetet, har en förbryllande dubbelroll: hon bekantar sig med byggplatsen som praktikant men arbetar samtidigt i en hög position som industriminister vid Maskiningenjörsgillet.

– I Maskiningenjörsgillet finns hundratals studerande och jag ansvarar för gillets företagskontakter. Jag anskaffar finansiering och underlättar möten mellan studerande och företag. Jag kom till Odes byggplats efter att jag tog kontakt med YIT i gillets ärenden. Jag blev tillfrågad om jag själv redan hade ett sommarjobb.

– Odes byggplats ger mycket, eftersom den är så unik. Det är spännande att se hur man bygger en stor massa på bågar och hur bågarna fungerar som stödjepelare. Här lär man sig mer än på mindre byggplatser.

Byggmästaryrket i blodet

Anniina Kallioniemi, 24, medger att hon studerar till mästare i sina släktingars fotspår. Hennes pappa arbetar som byggmästare och i släkten finns både byggnads- och diplomingenjörer och arkitekter. Även om pappan uppmuntrade Anniina till branschen var beslutet sist och slutligen hennes eget och intresset för branschen bara växer hela tiden.

– Pappa säger att jag lämpar mig som byggmästare eftersom jag är matematisk, social och beslutsam. Själv tänkte jag först mig någon humanistisk bransch och började studera till agrolog. Jag avlade agrologexamen vid en yrkeshögskola för ett år sedan. Jag är intresserad av hästar men beslutade att endast ha dem som hobby. Jag har en egen häst och äger en del av en travhäst. Dessutom sysslar jag med fotografering av hästar.

– Jag är ivrig att få arbeta på Odes byggplats! Nu byggs det något exceptionellt och dessutom på en fantastiskt fin plats!

Stålstommen på tredje våningen

Bibliotekets två nedersta våningar ovan jord får träbeklädnad men på tredje våningen är fasadmaterialet glas. Under början av sommaren har byggandet framskridit till stålkonstruktionerna på tredje våningen som bär upp glaselementen.

De vita ståldelarna som bär upp glasen kommer att vara synliga också i den slutgiltiga byggnaden. De gråa bjälkarna och pelarna på de nedre våningarna täcks bakom beklädnader. Den vita stommen på tredje våningen byggs ut så småningom mot söder.

– Glaselementen för fasaden tillverkas förmodligen i två olika fabriker, eftersom behovet är så stort. På glasen ska finnas en print som är vit upptill men tunnas ut längre ned. För närvarande pågår planeringen, varefter helheten skickas för beställning, berättar den ansvariga arbetsledaren Tero Seppänen från YIT. Hans konstnärliga kaffekopp har målats av hans förstfödda på daghemmet för några år sedan.

Man har börjat ta ned stödkonstruktionerna för stålbågarna som bär upp byggnaden, eftersom bågarna är färdigt svetsade och den platsgjutna plattan som stöder bågarna har spänts. Avlägsnandet av stöden gör det möjligt att montera hålplattorna vid bågarna och att bygga ut stålkonstruktionerna på tredje våningen mot söder.

Siffrorna berättar vad som händer på byggplatsen

Föreståndaren för byggplatskontoret Paula Antila ser byggandet av Ode ur ett helt eget perspektiv, genom siffror. Merparten av hennes arbetsdag gåt åt till hantering av inköpsfakturor. De skvallrar om såväl inkomna material som utförda entreprenader.

Paula Antila 2

– Jag kontrollerar att fakturorna verkligen hör till projektet och stämmer överens med avtalen. Jag säkerställer också att varorna har levererats och att det finns fraktsedlar med arbetsledningens underskrifter för samtliga leveranser. Vi har i någon mån delat uppgifter med arbetsledningen. Även andra personer deltar i kontrollen av fakturorna och, i enlighet med vår arbetsfördelning, fördelar vi dem till budgeten, det vill säga till den målrelaterade utvärderingen. Jag har som uppgift att kontera fakturorna på bokföringskontona och skicka dem vidare för cirkulation för godkännande.

Allt som allt passerar fakturorna upp till tio par händer. Därmed är det mycket svårt för ovidkommande fakturor att gå vidare ens under semesterperioden.

– Kontrollen sker i flera steg såväl vid YIT som inom stadens organisation. Dessutom har de ordinarie anställda aldrig semester samtidigt. Själv vikarieras jag av en erfaren kollega.

I maj nådde Paula en viktig milstolpe i sin karriär när hon hade arbetat vid YIT i tio år.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Nervbanor och blodådror uppstår under jorden

Ifall stålstrukturerna kan ses som Odets skelett, är hustekniken dess nervsystem och blodådror. Nu arbetar man med förutsättningarna för att biblioteket ska få elektricitet, värme, vatten och frisk luft. De tekniska systemen får sin början under jorden i bibliotekets källare.

Hustekniksinstallationen avviker något från det vanliga dock, eftersom man i monteringen måste ta i beaktande att byggnadens stomme eventuellt lever, och också till exempel de behov som biografen och inspelningsstudiorna har. I källaren studeras installationsplanen av Are Talotekniikka Oy:s projektledare Tony Lindholm (till vänster), rörmokare Simo Järvelä (i mitten) och projektledaren för rörarbetet Jani Lindvall.

Enligt Lindholm och Lindvall är det sällsynt att det finns en risk för att hela stommen flyttar på sig när man installerar husteknik. På Odets bygge beror det här på den inomhusbro som bär hela huset, som kräver att strukturen har lite spelrum att röra sig. Som lösning på problemet kom man på kompensatorer som installeras inne i rören, som mjukar upp rörelsen. Därtill monterar man flera fäst- och styrpunkter. Dessa dämpar ljuden från rören och bruset från ventilationen.

– I det här projektet är akustiken viktig, och ett bibliotek har ju som utgångspunkt en ganska dämpad ljudmiljö. En särskild utmaning är ljuddämpningssystemen för biografen och studioutrymmena. För biografen ska skräddarsydda ljuddämpningskammare installeras. Planen för dem överlåts till akustiker, som räknar ut de optimala oktavbanden och slutgiltiga decibelvärdena, berättar Tony Lindholm.

Rörinstallation i rena utrymmen

Även om man lätt kan föreställa sig att en källare som håller på att byggas vore kall, mörk och dammig, är Odets källare allt annat. Den tillfälliga uppvärmningen är påslagen, lamporna brinner och utrymmet är rent.

– Det är fråga om ett bygge av den krävande P1-renhetsklassen, vilket innebär att luften inte får vara dammig. Maskinerna för ventilation anländer om några veckor. De får inte smutsas ner av löst smuts redan i monteringsfasen, förklarar Tony Lindholm.

I källaren byggs flera maskinrum, varav de största är upp till hundra kvadratmeter stora. Installationen av stomrören i maskinrummet på bilden är nästan klar. I väggarna har man lämnat hål för genomföring av den kommande rörläggningen. Så småningom kommer hela utrymmet att fyllas med olika apparater.

I maskinrummet kommer teknisk utrustning för till exempel fjärrvärme och fjärrkyla samt värme- och kylsystem för ventilationen jämte värmeåtervinning att installeras. Det tjocka röret i mitten är en ventilationskanal.

Murandet av mellanväggarna och monteringen av stomrören fortsätter runtom källaren. Av stomrören formas hela fält i taket, då upp till ett dussin rör kan monteras sida vid sida. I rören pumpas vatten eller glykol, allt enligt om huruvida det behövs vätska för uppvärmning, nedkylning, för användning eller för att hindra något från att frysa. En svetsare jobbar med en förgrening på en värmeledning för att ansluta radiatorer, alltså värmeelement.

Rörmokare Simo Järvelä monterade fästen för fettavloppen i ett utrymme under restaurangköket. Industriella storkök kräver syrafasta avlopp, eftersom plaströr inte håller för till exempel hett stekfett.

Skelettet växer ovan jord

YIT:s ansvariga arbetsledare Tero Seppänen berättar att Odets stomme har blivit klart i rask takt: av stålstrukturerna har 65 procent monterats. Stommen borde vara nästan klar mot slutet av juni.

– Stommen är krävande. Vi måste fundera noggrant på den ordning som vi gör allting. Ifall något visst arbetsmoment stoppar arbetet på stommen, måste vi byta på arbetsordningen och hitta nya alternativa monteringsplatser för att hålla oss till tidtabellen. Skelettet kommer att börja se ut som ett hus mot sommaren, när vi kan montera yttertaket och träelementen och strukturerna i glas på fasaden.

Svetsarbetet på stålbågarna som bär huset är klara, och även inspektionen av svetsfogarna har blivit klar. Mellan bågarna har man redan kunnat montera korsverk som en del av stommens massiva korsverkskonstruktion. På bilden syns i övre delen av schaktet en gjutplatta i betong som gjuts på platsen, som har som uppgift att ge sidostöd åt stålbågarna.

I husets norra ända har man börjat montera ihåliga plattor, det vill säga det som blir de olika våningarnas golv och tak. I april arbetade man i det som kommer att bli foajén invid biografen.

I byggnadens norra ända har man också lagt upp korsverk som stöder balkongen. Inga korsverk har ännu monterats i mitten av byggnaden, då de skulle vara i vägen för lyftkranen som monterar yttertakets stålkonstruktioner.

Aaro utbildade sin pappa under faderskapsledigheten

Byggingenjör Topias Rintala har just återvänt från en fem månader lång ”utbildning”, eller sin faderskapsledighet, där den lite över ett år gamla Aaro bland annat lärt honom om hantera stress, organisationsfärdigheter och att göra många saker på en gång.

– Med ett litet barn får man ofta handskas med ännu svårare saker än på bygget, särskilt nu när barnet börjat gå, erkänner den färska pappan.

Rintala har kommit till biblioteksbygget från bygget för Alberga seniorcenter. Han har som uppgift att övervaka tidtabellen och kostnaderna. Den utbildning han fått från Aaro har varit nyttig här, då det krävs god reaktionsförmåga att hoppa på ett tåg som redan rör sig.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Med ultraljud in i stålets innersta

Samtidigt som man bär tunga stålpelare och ihåliga plattor kring Odets bygge med lyftkranar, håller man också på med detaljarbete med lättare, manuella redskap. Särskilt svetsfogarna har fått mycket uppmärksamhet. Suomen Testauspalvelu Oy inledde i mars en granskning av svetsfogarna på stålbågarna som bär upp biblioteket. För detta krävdes en liten ultraljudsapparat, magnetpulver, och ett magnetiseringsok som ryms i handen.

– Vi började kontrollerna i bågarnas södra och norra ändor. Svetsfogarna kontrolleras när de är helt färdiga. Vi kontrollerar att inga svetsningsfel har blivit kvar i fogen, och att den inte spruckit när den svalnat. Även om svetsningarna görs i tält som skyddar mot vädret, kan det särskilt om det regnar eller är fuktigt i luften bildas väte i fogen, som kan orsaka en spricka i ett senare skede, berättar verkställande direktör Tarmo Tuomela, samtidigt som han granskar ultraljudsapparatens skärm.

Det är ett noggrant arbete att testa fogarna med ultraljud, då de enbart är två till tre millimeter tjocka. De finns så många av dem att de är lika tjocka som bågens kapsel, 120 millimeter.

– Ultraljudsapparaten skickar en ljudvåg genom stålet i en noga utvald vinkel. Ifall fogen är hel, kan ljudet fritt färdas genom stålet. Fel däremot gör att ljudet reflekteras tillbaka. Det kommer ofta reflektioner i manuellt svetsade fogar, och då måste man fastställa om resultatet är godtagbart eller ifall fogen måste öppnas och svetsas på nytt, förklarar Tarmo Tuomela grundidén.

Förutom ultraljudstestande används magnetpulver för att testa fogarna. Tarmo Tuomela sprutar först lite vit målarfärg ovanpå stålkapselns svetsyta, som kontrastfärg. Efter att den torkat tar han en sprayflaska och täcker ytan med svart magnetpulver. Idén är att magnetpulvret samlas ovanpå eventuella fel, när man lyfter oket och dess plus- och minuspoler som syns på bilden ovanpå pulvret.

Man kan se var stålbågarna svetsats genom att se var väderskyddstälten står. Bägge bågar har sju svetspunkter, alltså sammanlagt 14 punkter där man gjort fogar. Ändkapslarnas skyddstält syns inte på bilden. Bågarnas vikt vilar ännu i detta skede ovanpå det stödande ramverket.

Centrumbiblioteket är för Suomen Testauspalvelu ett medelstort bygge. Företaget arbetade i tiderna till exempel med att kontrollera stålkonstruktionerna i Kampens köpcentrum, och ansvarar för kontrollen av de ståldelar som tillverkas i verkstäder för köpcentret Red som byggs i Fiskehamnen.

– De första kontrollerna av bibliotekets stålkonstruktioner gjorde vi redan på Normeks verkstad i Uleåborg. Vi är specialiserade på fysisk måttkontroll, det vill säga kontrollmätning av delar. Med den kan man utreda om till exempel stålbalkarna har tillverkats på rätt sätt och att alla hålen är på rätt platser. Även små fel blir mycket värre på bygget, och i tunga konstruktioner kan de orsaka stora problem, berättar Tarmo Tuomela.

Pelarna på plats i norr

Biblioteket byggs från norr mot söder. För publiken är ett av de mer intressanta objekten i norr biografen, den första någonsin i ett Finskt bibliotek. På datormodellen syns den utmärkt i rött, liksom också stommens första stålpelare som rests bakom den.

Mellan trappschakten och biografen i byggnadens norra ända kommer man att bygga både tekniska utrymmen och kontor. I schakt ett som syns till vänster har man börjat montera trappelementen, medan man i schakt två till höger håller på att gjuta fast trappavsatserna. Ändorna på stålbågarna som bär upp huset lyser blåa på bilden.

Biografen är lätt att känna igen på bygget tack vare dess stigande golv. Utrymmet har fått sina första fält av ihåliga plattor, som formar taken och golven till de olika våningarna.

Stålpelarna är det första som monteras i stommen. Så småningom läggs horisontella balkar till de stående pelarna, och i sinom tid blir hela stommen ett jättelikt ramverk.

Här förbereds en stålpelarens grund för resningen invid biografen, i det som kommer att bli foajén. Stombygget framskrider en pelare och balk i taget, som ett jättelikt pussel.

På den färdiga byggnadens västra sida finns en lång balkong, med utsikt över Medborgartorget och Riksdagshuset. Även balkongen byggs med stålramverk. Det sydligaste monterades i mars.

Varje bit i pusslet och att få den på rätt plats kostar. Byggingenjör Ville Nevala ansvarar följer upp och förutser kostnaderna. Han studerar byggteknik och byggekonomi vid Aalto-universitetet.

– Mitt diplomarbete är snart färdigt. I min kandidatexamen skrev jag om grund- och bergsbygge, och diplomarbetet har att göra med planeringsledning och schemaläggning, berättar han.

Odets bygge har enligt Nevala hållit tidtabellen och budgeten väl. För att arbetet med stommen ska framskrida enligt den planerade tidtabellen har lite ökade resurser krävts nu på våren.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Kvalitet ända ut i svetsfogarna

På Odets byggplats övervakas kvaliteten hela tiden i detalj. I det dagliga arbetet ingår funktionella och kvalitativa granskningar samt registreringar av sådant som framgått av dem. Grunden utgörs av en kvalitetsgranskningsplan som arbetsplatsingenjören Ahmed Ibrahim, (på bilden), gjorde för centrumbiblioteket som ett lärdomsprov för sin magisterexamen.

– Övervakningen och dokumentationen underlättas av digitala projekthanteringsverktyg jämte mobilapparater. Det går att anteckna saker med hjälp av en tablett eller mobil direkt i systemet och alla har tillgång till informationen i realtid, berättar han.

Just nu pågår ett byggnadsskede som man ivrigt sett fram emot, det vill säga uppresningen av stålbågarna som bär upp biblioteket. Det krävs också noggrann kvalitetsgranskning för att svetsa ihop delarna. Man kommer att granska svetsfogarna även med ultraljud.

Ahmed Ibrahim berättar att programvaror och molntjänster är en del av byggandet i våra dagar. Tidigare koordinerades produktionen med hjälp av många papper som cirkulerade mellan olika personer. Det krävde att bilderna skannades och dokumenten skrevs ut och skickades.

– Nuförtiden använder alla samma program. Vi kan elektroniskt dokumentera iakttagelser och mätresultat samt bifoga fotografier. En kontrollerar, en annan godkänner och planeraren bekräftar. Det påskyndar byggandet.

Ahmed Ibrahim gjorde lärdomsprovet för sin Master of Engineering-examen om ämnet ”Leadership in quality assurance and creating the conditions – Helsinki Central Library project”. Som utgångspunkt använde han det finländska Congrid-systemet och utvecklade en lämplig kvalitetskontrollmatris för YIT som kan tillämpas även på företagets andra byggen.

Bågarna under lupp

Stålbågarna som bär upp biblioteket kom enligt planerna till bygget i 12 delar i februari. Man kunde börja resa dem snabbt då stödkonstruktionerna redan var på sina platser.

De norra ändarna vilade på fundamentens ramverk före mitten av februari. Pelarnas tassar är gömda i väderskyddstält där de är fästa i sina ändkapslar.

– Ändkapslarna var så välgjorda att det inte var några problem att montera bågändarna i dem. Tassarna har svetsats på plats i skydd av tälten eftersom det inte går att svetsa i regn och skyddsgaserna måste hållas kvar på svetsområdet. Tillsvidare har resandet av bågarna skett planenligt, berättar Normek Oy:s projektchef Pasi Parkkinen.

Stålbågarna bär till slut upp flera konstruktioner varför bågarnas bärighet särskilt måste säkerställas. Detta innebär till exempel att svetsfogarna som sammanfogar delarna granskas tiotals gånger.

– Under inledningsfasen svetsas bågarna bara så mycket att delarna hålls ihop men bågarna vilar med hela sin tyngd på stödkonstruktionerna. För en skarv behövs ett hundratal svetsomgångar innan bågarna är ordentligt på plats och stöden kan tas bort, säger Pasi Parkkinen.

Sammanlagt ett tiotal svetsare arbetar med bågarna. Två män gör en fog samtidigt. För samma fog behövs ännu en tredje man som svarar för förvärmningen av fogen som ska svetsas och för tillbehören såsom gas och svetstrådar. Det är viktigt att förvärma stället, eftersom fogen spricker om det är för kallt.

Bågarna svetsas både inifrån- och utifrån. Svetsaren når in i bågkapseln genom en lucka på sidan. Bågbiten fungerar som en skorsten, oset och gaserna kommer ut ur kortändan. Också en lång man får rum inne i kapseln för den är ett par meter lång och bred.

Svetsfogarna undersöks med ultraljud

Man har redan allmänt använt ultraljud vid granskning av svetsfogar under detta årtionde, och denna metod används även på Odets bygge. Målet är hela fogar som tål den belastning som de utsätts för.

Konstruktionsplanerarna har gett fogarna särskilda värden. Det utomstående, certifierade kontrollföretaget, Suomen Testauspalvelu, granskar genom att undersöka med ultraljud om fogarna är felfria och om deras tjocklek uppfyller specifikationen.

Även schakten bär upp konstruktionerna

Utöver stålbågarna är även hiss- och trappschakten en del av bibliotekets bärande stomme. Det tredje schaktet i mitten av huset bär upp även stålbågarna.

På tredje våningen i det tredje schaktet placeras en gjutplatta som gjuts på platsen, det vill säga ett golvplan som förankras både i schaktet och stålbågarna. Plattan kan gjutas mellan schaktet och bågkonstruktionen i det skede som stålbågarna är på plats och svetsfogarna har tillräcklig bärighet. Stöden som bär upp bågarna tas bort först då gjutplattan som gjuts på platsen är färdig.

Inne i schaktet längst norrut, det vill säga det första schaktet, byggs trappavsatser till trappan som kommer att finnas där. De första två stora trappavsatserna gjuts på plats, de mindre trappavsatsplattorna monteras på plats som element. I månadsskiftet mars–april kan man gjuta själva trapporna, som kommer till bygget som betongelement.

Arbetsplatsingenjör Unto Miettinen kokade kaffe med armen i mitella och berättade att man börjat arbeta på det fjärde trappschaktet och att den första våningen är färdig. Man börjar bygga det femte schaktet mitt emot Sanomahuset först då stålbågarna har svetsats och bågarnas stödkonstruktioner som står i vägen för byggandet av schaktet har tagits bort. Jag har en gammal skada på axeln som besvärar. Mitellan beror alltså inte på ett olycksfall i arbetet, berättade Miettinen.

 

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

 

Bågarna stöds med fler konstruktioner

Planen för montering av bibliotekets mest originella konstruktion, stålbågarna som bär upp byggnaden, har preciserats. Resningen av den unika interna bron kräver ännu nya stödkonstruktioner och därför har monteringen fördröjts något från det ursprungliga tidsschemat.

– Båglösningen bär en mycket hög belastning. Ursprungligen utgick man från att bågarna i monteringsskedet kan bäras direkt av det befintliga golvet. Närmare kalkyler visade dock att belastningen, utöver att bäras av vertikala stöd, även bör med korsverk ytterligare fördelas till byggnadens fundament. Det horisontala korsverket inkluderas i planen som en ny lösning, berättar den ansvariga arbetsledaren Tero Seppänen från YIT.

Under monteringen ska bågarna stödas på vertikala och horisontala korsverk för överföring av krafter. De horisontala korsverken som den preciserade monteringsplanen kräver är bland de första konstruktionerna som anländer till byggplatsen före bågarna och därför uppdaterade man även logistikplanen. Stödkonstruktionerna avlägsnas först efter att man har svetsat bågarna till en enhetlig helhet och därefter ännu spänt dem.

– Den första transporten med korsverk anländer på natten vid månadsskiftet januari–februari under vecka fem och den följande under vecka sex. Transporterna innebär nattarbete för lossarna, eftersom transporterna anländer mellan midnatt och klockan fyra på morgonen. Bågarna börjar monteras lite före mitten av februari, förklarar Tero Seppänen.

Det hör till den finländska byggmoralen att man inte tar genvägar på bekostnad av säkerheten, även om tidsschemat skulle bli pressat. Ändringen av planerna är ett bevis på hur viktigt det är att hålla ett öga på hur teorin möter verkligheten och att kunna anpassa planerna alltefter situationen.

Medan de diagonala korsverken har tillverkats vid Normek Oy:s fabriker i Uleåborg har man på byggplatsen satt ihop en Havator-fackverkskran på larvfötter som anskaffades för montering av båglösningen. Kranen anlände i flera delar från byggplatsen för Metsä Groups bioproduktfabrik i Äänekoski. Larvbandens stora axelbredd kräver mycket utrymme och till tomten ska levereras mycket stora ståldelar, vilket gjorde att man var tvungen att bredda byggplatsen ytterligare. Efter förflyttningen i december har stängslet nu flyttats ännu mer västerut mot riksdagshuset. Bågarna ska transporteras till Helsingfors i 12 delar. Varje transport omfattar två delar, vilket innebär totalt sex transporter.

Uppförandet av bågarna kräver noggranna planer

Eftersom bara en bågdel väger dryga 85 000 kilo står byggarna inför ett tungt pussel som ska förberedas noggrant. Utöver lyft- och monteringsplaner har man också krävt noggranna arbetarskyddsplaner. Allt detta har inneburit bråda dagar för YIT:s arbetsledare och byggplatsens säkerhetschef Mansoor Ardam. Han övervakar monteringen av stålbron på YIT:s vägnar.

– Ett lyckat slutresultat bygger på noggrann planering. Bågarna och gallren är en utmaning, men vi framskrider steg för steg och del för del i enlighet med planerna som godkänts av en konstruktör. Arbetena avbryts om vi stöter på en säkerhetsrisk. Att reagera i tid är viktigt i genomförandeskedet för att stödtornen ska hålla, lyften lyckas och alla kan återvända hem helskinnade efter arbetsdagen. Motivationen är på topp och även om helheten är komplex behöver den inte vara komplicerad.

Mansoor Ardam har byggandet i blodet. Han berättar att redan hans morfar var en stor entreprenör för staten Afghanistan. Mansoor, som kom till Finland 2005, utexaminerades till byggnadsingenjör från Tavastlands yrkeshögskola och studerar som bäst för den engelskspråkiga examen Master of Engineering in Industrial Management. Utexamineringen skymtar i maj.

– Stora projekt har redan blivit bekanta. Jag har varit med och byggt HST:s metrodepå i Kasberget samt Otnäs metrostation. Vi lyckades utan några som helst fel överlåta bägge till kunden.

De första schakten är snart färdiga

Byggandet av hiss- och trappschakten har framskridit som planerat och platsgjutningen av de tre första schakten är nästan klar. I början av februari kan man börja bygga ett fjärde schakt på byggplatsen.

Första schaktet vid husets norra gavel kommer att bli cirka 20 meter högt. Det är hellångt och sträcker sig från källarnivån till tre våningar. Själva byggnadens hushöjd är 23 meter. Bredvid schaktet kan man redan urskilja en biografvägg och även själva lokalen börjar ta form. Från norra gaveln börjar även det egentliga husbygget: de första stålpelarna och korsverken ska sättas upp i februari.

Det är lätt att se hur schakten tar form men det är mycket på gång även under jord, till exempel under betongvalvet framför tredje schaktet. I källaren finns en tillfällig uppvärmning eftersom murningsarbetena har inletts. I samband med att man murar mellanväggar i källaren bygger man även kanaler för ventilationsrör och elledningar. ARE, som har valts till husteknikentreprenör, har hand om såväl uppvärmnings-, vatten-, ventilations-, el- som automationsarbetena.

Svävande ståldelar som hänger på fackverkskranens kedjor kan ses långt utanför byggplatsen. Under vinterns lopp får även kranen börja jobba på allvar.

 

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Hur uppstår centrumbiblioteket?

I serien behandlas planeringen och tidtabellen för innehållet i centrumbiblioteket.

Del 1: Just nu håller man på att konkretisera tjänsterna, fastställa familjebibliotekets principer och välja samarbetspartners.

Även om centrumbiblioteket för ögonblicket bara är en jättelik grop, ser vi på gräsrotsnivå redan ett omfattande planeringsmaskineri som är i gång. Stadsbor och besökare intresserar sig för vilka skeden i bibliotekets planering som är under arbete just nu.

Artikeln är en översikt över vad som är på gång just nu när grundstenen har lagts och det är två och ett halvt år tills centrumbiblioteket öppnar.

Fastställning av tjänsterna

I centrumbiblioteket kommer det att finnas en stor mängd olika tjänster för kunderna. Man vill att den nya byggnaden ska vara en fungerande och rik helhet för dess användare.

Vid sidan om de traditionella utlånings- och returneringstjänsterna kommer biblioteket att bjuda på ett mångsidigt urval av bland annat evenemangstjänster, restaurangtjänster, rådgivningstjänster, turisttjänster, tjänster för barnfamiljer, tjänster för distansarbete och digitala tjänster.

I tjänsteplaneringen finns också med de drömmar som man samlat in av stadsborna, det vill säga de önskemål och drömmar som samlats in under evenemang, verkstäder och på webbplatsen inom projektet Unel-moi 2012-2013. Nya verkstäder för både barn och vuxna kommer att arrangeras kring olika ämnen även i framtiden.

Tjänstedesigners är nu i spel

Kundernas erfarenhet av tjänsterna designas ur användarnas synvinkel, vilket för biblioteket särskilt innebär att användarnas stig fungerar. Detta innebär att biblioteksbesökarna lätt kan navigera i den nya byggnaden, hitta det de letar efter, och njuta av erfarenheter under olika tider på dygnet.

Det är viktigt att det finns tillräckligt med skyltar till de olika delarna av biblioteket genast vid ingången. Tjänstedesignerna och planerarna av digitala skyltar kartlägger olika kundgruppers behov, funderar på hur utrymmena kan handikappanpassas, och utformar lättolkade, trespråkiga skyltar med bilder.

Till utmaningarna hör det stora besökarantalet, långa öppethållningstider och det centrala läget, som kommer att orsaka mycket trafik.

Mot ett familjebibliotek

Centrumbiblioteket profilerar sig starkt som ett bibliotek för hela familjen. Tjänstedesigners från Muotohiomo har arrangerat verkstäder bland familjer och samlat in önskemål gällande materialet och guideskyltarna. Man är särskilt intresserad av hur man kunde få vuxna att på bästa sätt trivas i barnens värld på centrumbibliotekets tredje våning. Målet är ett trevligt bibliotek där man kan tillbringa tid tillsammans.

Perhekirjasto.

Viktiga element i planeringen av familjebiblioteket är att kombinera en lugn och inspirerande atmosfär, en lockande arkitekturlösning i barnens skala, god akustik, enkelhet och planering av evenemang med fokus på familjer.

I familjebiblioteksidén deltar Helsingfors barnomsorgsverk (VAKA) med sin egen modell för bibliotekslekparker. Avsikten är att utnyttja lekparkskompetensen både inne i och utanför biblioteket.

LÄS MER:

Rådgivningstjänsterna står medborgarna till tjänst

Centrumbiblioteket har som avsikt att erbjuda olika rådgivningstjänster, och just nu kartläggs aktörer. Anmärkningsvärt är hur rådgivningen inom olika områden kommer att fungera som en helhet som effektivt betjänar sina användare.

Byggnadens centrala läge betyder att den är en naturlig plats för rådgivningstjänster. För turister planeras egna turistrådgivningstjänster, och man tar även i beaktande medborgarnas behov av information om immigrationsärenden.

Inredningsplaneringen har inletts

helsinki-central-library-by-ala-middle-floor-interior

Planeringen av möbleringen och annan inredning har inletts. I planeringen av möbleringen har man beaktat de önskemål som kunderna framfört. Biblioteket kommer att få både utrymmen där man kan slappna av och ergonomiska arbetspunkter. Valet av material och vilka konstverk som kommer att vara utställda är också i planeringsskedet.

Digidesign söker sin form

Det kommer att finnas en stor omfattning digitala tjänster i huset. Det är svårt att förutspå framtidens teknologier, men just nu utvecklas ett utrymmesbokningssystem och digitala skyltar planeras.

Avsikten med utrymmesbokningsverktyget är att göra det möjligt att självständigt boka bibliotekens olika användningsutrymmen via ett elektroniskt system. Verktyget kommer att testas i biblioteken inom den närmaste framtiden. Ett annat pilotprojekt har att göra med infoskärmar. Utmaningen är hur man ska presentera det omfattande utbudet av tjänster på ett så enkelt och lockande sätt att användarna märker dem och börjar använda sig av dem.

Centrumbibliotekets arkitekter vid arkitekturbyrån ALA deltar i planeringen. Viktiga aspekter är till exempel att hitta lämpliga ytor där skärmarna kan fästas och att kartlägga de platser i byggnaden där det med tanke på hur människorna rör sig är bäst att placera infoskärmarna.

Man planerar också att börja utveckla nya biblioteksappar inom en snar framtid.

LÄS MER:

Öppna data och öppen tillgång till innehåll tillsammans med riksdagens bibliotek

Centrumbiblioteket deltog på våren i evenemanget Avoin data, avoin demokratia (Öppna data, öppen demokrati) där man diskuterade nya projekt kring öppna data. Bibliotekens statistik-, klassificerings- och utlåningsdata kommer i framtiden att göras öppnare. Centrumbiblioteket har en viktig roll som undervisare i praxis kring öppna data.

Avsikten är också att utnyttja riksdagens öppna data och samarbeta med riksdagens bibliotek. Till exempel genom att göra riksdagens lagstiftningsprocess mer öppen hjälper man medier, medborgare, medborgarorganisationer, företag och själva riksdagen. Nu kartläggs användarnas behov och samarbetet fortsätter med programutvecklarna.

LÄS MER:

Robotikens utveckling

Biblioteksrobotik är ett delområde som är stadd i snabb utveckling. En robotiktävling avslutade i september.

LÄS MER:

Centrala möjliga objekt för robotik är bland annat logistiken, det vill säga förflyttning av material, materialrekommendationer, informationssökning med hjälp av artificiell intelligens samt att utveckla tjänsterna för barnens bibliotek.

Photo: San José Library.

Photo: San José Library.

Målet är att hitta lösningar som kan minska på mängden arbete som görs av personer och samtidigt erbjuda kunderna inspirerande och uppmuntrande erfarenheter och göra dem bekanta med den nya teknologin och hur den kan underlätta vardagen.

LÄS MER:

Valet av samarbetspartners och evenemangsproduktion

Centrumbiblioteket kommer att ha samarbetspartners som utnyttjar bibliotekets utrymmen och arbetar tillsammans med biblioteket i rollen som evenemangsarrangörer. En av dessa partners är Helsingfors barnomsorgsverk. Det finns flera andra kandidater, och man kommer också att dra nytta av Tölövikens kultursamarbete. Hur låter det med en symfonikonsert på centrumbibliotekets gård under taket?

Restaurangkonceptets konkurrensutsättning avslutats

Restaurangkonceptets konkurrensutsättning avslutades i maj och som restauratör valdes Fazer.

Till restaurangverksamheten har man bland annat tagit intryck av Amsterdams OBA-bibliotek. Kundvolymen kommer att vara stor: man förväntar tiotusen besökare i centrumbiblioteket per dag. Erfarenheterna från OBA visar att restaurangutrymmena kommer att vara fulla.

I biblioteket kommer också att finnas inom- och utomhusterrasser för kaffeservering.

Utmaningar med byggandet och arkitekturen

Man kan se hur byggandet av centrumbiblioteket framskrider i kolumnen Byggberättelser på den här webbplatsen. Entreprenören för de delar som byggs ovan mark har redan valts och projektet har hållits inom kostnadsberäkningen.

Centrumbiblioteket är en utmanande byggnad med sina glas- och stålkonstruktioner och fasad i trä. Vid Aalto-universitetet har man arbetat på detaljerna i träskiktet och utförligt testat trämaterialet.

Finlands visitkort

Den nya och anslående byggnaden kommer att vara Finlands visitkort utomlands. Biblioteket är ett utmärkt sätt för utlänningar att bekanta sig med den finska vardagen när den är som bäst, hur människor lever och vad de gör. Det kommer att erbjudas material på många olika språk.

Biblioteket ska spegla det finländska samhället och den finländska demokratin. En jämlik tillgång till information kombineras med inhemsk arkitektur. Den visuella och rymliga översta våningen, den fina spetsen och utsiktsplatsen mot söder som symboliskt sammanför biblioteket och riksdagshuset på samma nivå är centrala trumfkort.

På den andra våningen planeras rikligt med aktiva tjänster. En infopunkt för turister planeras.

Material

Insamlingen av material pågår. Seriesamlingen har kartlagts och tusentals album har valts ut. Klassiker samlas i lagerutrymmena i Böle.

Avsikten är att centrumbibliotekets samlingar omfattar 150 000 volymer på öppningsdagen. Samlingarna kommer att omfatta cirka 3,6 hyllkilometrar.

LÄS MER:

Bibliotekets utomhusområden

Centrumbiblioteket fyller upp hela sin tomt, och Helsingfors byggnadskontor ansvarar för utomhusområdena. Tölövikens kulturhelhet, Medborgartorget, den nya Yttrandefrihetsplatsen och Helle Kannilas plats utgör en lockande miljö för stadsborna. Under bibliotekets tak utomhus kommer man att kunna arrangera många olika slags fester med mångsidiga tekniska möjligheter. En lekpark planeras byggas i närheten av biblioteket.

Framtidens personal

Det kommer att finnas ungefär 45‒55 biblioteksanställda vid centrumbiblioteket. Arbetsplatserna fylls med den för närvarande heltidsanställda personalen från olika kompetensområden, och delvis med principen om arbetsrotation. Med samarbetspartnerna kommer också nya arbetstagare till huset.

Restaurangvärlden medför till exempel upp till ett femtiotal arbetstagare. Väktarna utkontrakteras.

Det nya bibliotekets namn har valts

I oktober arrangerades en namntävling för att namnge det kommande bibliotekets. Inom den utsatta tiden kom det in 2 600 stycken förslag, varav 1 600 var olika. Namnet – Oodi – offentliggjordes på nyårsafton 2016 vid Medborgartorgets Finland 100-fest.

LÄS MER:

Öppningsceremoni 2018

Centrumbibliotekets öppningsceremoni firas i december 2018.

Kirjaneidit.

Text: Siru Valleala

Ge akt för larvfötterna!

Snart skvätter det från pansarvagnsliknande larvfötter i Helsingfors kärna. Biblioteksbygget ökar på sin lyftkapacitet, genom att anskaffa en larvgående fackverkskran. I mitten av december röjde man och jämnade ut en väg åt den.

– Det är ganska sällsynt med en fackverkskran vid husbyggen. Den här larvburna Havator-kranen på 300 ton behövs eftersom den kan röra sig från plats till plats med last. Tornkranen måste vi riva, då den kommer att vara i vägen för de kommande stålbågarna, berättar YIT:s ansvariga arbetsledare Tero Seppänen, till höger på bilden.

För att resa stålbågarna har en arbetsgrupp från Normek Oy redan anlänt till bygget. Byggets karta och vägen som ”pansarvagnen” ska ta studeras av Normeks byggchef Markku Roininen tillsammans med Seppänen. I mitten är YIT:s byggplatsingenjör Unto Miettinen.

Tornkranen har i det här skedet fått sällskap av mobilkranen som syns i förgrunden, utrustad med en hydrauldriven kran. I december har den bland annat haft som uppgift att lyfta upp väggformarna för den norra trappuppgången och biosalongen. Eftersom en kranbil, eller en mobilkran, stöds genom sina justerbara stödben, lämpar den sig inte för det kommande bygget av stålbågarna.

Under slutet av året har man arbetat på de tre nordligaste schakten. Här håller tornkranen som bäst på att sänka ner en väggform i schakt nummer tre, som kommer att användas för både en hiss och trappor. Ställningarna höjs i och med att formarna fås på plats för betonggjutningen. Tornkranen demonteras under den andra veckan i januari.

YIT har röjt och utvidgat bygget. Bygget är nu kluven av en klar farled, där ”pansarvagnen” bra kan kravla fram och tillbaka. På tomtens södra ända invid Sanomahuset har en ny inkörsport öppnats, och byggplatsens stängsel har flyttats västerut mot Medborgartorget. Det här extrautrymmet lär behövas när delarna till och de tillfälliga stöden för stålbågarna som kommer att bära biblioteket anländer till bygget i januari.

Stålbågarna transporteras nattetid i delar

Stödkonstruktionerna för bågarna ska enligt schemat anlända redan den första veckan i januari. Även om det bara är frågan om stöd, handlar det redan om massiva, 10 meter höga stålstycken. Vid varje fog för stålbågarna som kommer att bära biblioteket ska en stödkonstruktion byggas, allt som allt 10 stycken.

Enligt schemat anländer själva stålbågarna i flera delar under vecka tre. Man har lastat delarna för båda stålbågarna i samma last, vilket leder till en såpass massiv transport att den kommer att köras under en möjligast lugn tid på dygnet.

– En enda stålbågsdel väger dryga 85 000 kilo. Då transportbilen därpå väger 100 ton, blir transporthastigheten låg och det krävs särskilt mycket tid att vända. På landsvägen är en sådan här transport definitivt i vägen, och i Helsingfors centrum är det bara möjligt att köra på morgonnatten. Transporten kommer från Normek i Uleåborg. Transporten klarar inte av skarpa svängar, så den enda platsen som är tillräckligt stor för paketet är bakom den gamla magasinsbyggnaden, berättar Tero Seppänen.

– Stödkonstruktionerna görs så redo som möjligt i början av januari. På så sätt kan man ställa de första bågbitarna på rätt plats snart efter att de anlänt. Även om bågarna i det här skedet är bland de mest imponerande delarna av bygget, är det sist och slutligen relativt enkelt att resa dem. Det är först efter att de rests som utmaningarna börjar, anser byggplatsingenjör Unto Miettinen.

På de resta bågarna stöder man korsverket som bär de övre våningarnas stomme. Den västra bågen är betydligt kraftigare än den östra, eftersom den kommer att belastas mer. Jämfört med den är den östra bågen nästan graciös. För YIT är konstruktionen ny, men samarbetspartnern för det här skedet, Normek, har redan tidigare rest liknande bågkonstruktioner, till och med i Helsingfors.

Bågens byggare reste också Farfarsbron

Farfarsbron mellan Fiskehamnen och Blåbärslandet, som öppnades för allmänheten i september och som är avsedd för lätt trafik, har också byggts av Normek. Å andra sidan hör inga ovanstående konstruktioner till den här bron.

– Bibliotekets bro har en mycket grymmare konstruktion, berättar Normeks byggchef Markku Roininen. Han tillägger att den trånga byggplatsen i kärncentrum också är utmanande.

Samma byggare som redan har fått erfarenhet av att resa Farfarsbron kommer att arbeta med biblioteket, en slags fortsättning för Normek kan man säga. Förvånansvärt nog behövs bara mellan två till fyra personer för att montera bågen, men hela åtta svetsare.

De första bågbitarna kommer att resas i den södra ändan av tomten. Markku Roininen tror inte att det kommer att bli problem att montera bågarnas ändor i de väntande stålkapslarna. Normek har tillverkar både kapslarna och bågarna, och delarna har precisionstillverkats i Uleåborg in på millimetern.

Säkerhetsåtgärderna på bygget har ökats. Stängslet har nu elektroniska portar, och alla som går in och ut registreras elektroniskt. YITs gula baracker står redan tre på varann, då antalet anställda på bygget har ökat med 20 personer från markbyggentreprenaden. Som bäst arbetar 57 experter inom sina egna branscher på bygget.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Centrumbiblioteket har nu ett namn – det är ”Oodi”

Helsingfors stadsbibliotek arrangerade i oktober en öppen namntävling för det nya bibliotek som ska byggas vid Tölöviken. Det kom in sammanlagt 2 600 förslag till namn, av vilka 1 600 var olika. Juryn utsåg förslaget ”Oodi” till vinnare.

Det vinnande namnet valdes av en jury som sammanträdde två gånger. Ordförande var biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen. Viljanen framhåller att juryn ville välja ett namn som uppfyller många krav.

– Namnet ska vara kort och lätt att komma ihåg och uttala och dessutom kunna böjas med finska ändelser. Det ska vara lätt att motivera för internationella besökare och fungera på många språk. Symboliken Finland 100 ska kunna anknytas till namnet, och om namnet är vackert som ord är det en fördel. Eftersom det är fråga om ett biblioteksnamn ska namnet ha en koppling till litteratur och därmed till ett bibliotek. Med tanke på att biblioteket är avsett för hela Finland och har att göra med både litteratur och kultur ville vi inte uppkalla det efter en enda person även om det kom in välmotiverade förslag exempelvis om olika författarnamn. ”Oodi” utkristalliserade sig följaktligen som lämpligast, motiverar Viljanen valet.

Juryns beslut var enhälligt. Förslaget ”Oodi” kom från Mirja Lounameri. Hon blir inbjuden till invigningen i december 2018.

Ett tidlöst namn på en byggnad som främjar demokrati och bildning

Enligt Bra Böckers lexikon betyder den svenska motsvarigheten ode ”högstämd och konstfull dikt av orimmade strofer”. Odet har en lång historia: redan i det gamla Egypten och i antikens Grekland var det en hyllningssång, ibland till ett födelsedagsbarn, ibland till en kung.

– Namnet är tillbakablickande men ändå modernt, och det lyfter fint fram karaktären hos och uppgiften för det nya bibliotek som öppnas vid Tölöviken år 2018: Oodi kommer att vara ett hus för människor och läsande, en plats för demokrati och bildning och en gåva till det 100-åriga självständiga Finland och till finländarna, betonar Viljanen. Namnet är också tänkt att vara en symbol för Finlands högklassiga biblioteksväsen och arkitektur.

Namnet kan officiellt skrivas på två sätt:

1. Helsingin keskustakirjasto Oodi – Helsingfors centrumbibliotek Oodi – Helsinki Central Library Oodi

2. Kirjasto Oodi, Helsinki – Biblioteket Oodi, Helsingfors – Library Oodi, Helsinki

Juryns sammansättning:

  • Ritva Viljanen, ordförande, biträdande stadsdirektör, Helsingfors
  • Tuula Haavisto, biblioteksdirektör, Helsingfors
  • Claes Andersson, författare
  • Riina Katajavuori, författare
  • Johanna Lehtonen, namnplanerare, Helsingfors stads stadsplaneringskontor
  • Titta Lilja, studerande, medlem i Kruts kärngrupp
  • Pirjo Lipasti, ledande planerare för centrumbiblioteket, Helsingfors stads stadsplaneringskontor
  • Arto Sivonen, planerare, marknadsföringsbyrån Måndag
  • Hannu Sulin, direktör, undervisnings- och kulturministeriet
  • Sari Lehikoinen, sekreterare, kommunikationschef, Helsingfors stadsbibliotek