Jakten på skatter till centrumbiblioteket pågår redan

Centrumbiblioteket kommer att vara stadsbornas egen skattkammare. Men hurdana skatter kan man hitta där 2018? Och hur samlar man in skatterna till kammaren?

Biträdande biblioteksdirektör Anna-Maria Soininvaara berättar att man redan nu håller på att välja ut verk till det kommande centrumbiblioteket.

– Till exempel seriesamlingen har kartlagts och tusentals album valts ut. Man jagar målmedvetet efter klassiker, böcker är kortlivade hos bokhandlarna. Upphandlingsavdelningen söker efter klassiker bland annat i antikvariat. Även barnmaterial samlas in aktivt.

För att böcker och andra material inte ska slitas ut före december 2018 förvaras en del på lager. Avsikten är att centrumbibliotekets samlingar omfattar 150 000 volymer på öppningsdagen.

– Om någon är orolig för att det inte finns tillräckligt många böcker på centrumbiblioteket, är den oron onödig. Samlingarna kommer att omfatta cirka 3,6 hyllkilometrar. Översta våningen blir en riktig bokhimmel, berättar Soininvaara.

Försöket med flytande samlingar

I huvudstadsregionen pågår ett försök med flytande bibliotekssamlingar. Stadsbiblioteken i Vanda och Esbo testar vad som kommer att hända om böckerna förblir kvar på det bibliotek till vilket de returneras. Böcker transporteras inte tillbaka till det ursprungliga biblioteket utan materialet kan lånas fritt på nytt med detsamma.

– Systemet med flytande samlingar är smart och tillåter inte att materialet anhopas på en plats. Balansen upprätthålls och att böcker returneras till ett bibliotek skadar inte de andra. Systemet ger variation i utbudet. De böcker som är mest efterfrågade i ett visst område får också mest uppmärksamhet. När centrumbiblioteket öppnar sina dörrar är systemet redan i bruk på en bred front, konstaterar Soininvaara.

– Med reservationssystemet kan man förstås fortfarande beställa vilken bok som helst till vilken enhet som helst där man vill hämta den, precis som nu. Biblioteket försöker tillägna sig dagens trend: man behöver inte äga allt. Böckerna får röra sig snabbt och fritt från en plats till en annan.

Hurdana material tror Soininvaara blir de mest efterfrågade på centrumbiblioteket? Vad kommer man att koncentrera till centrumbiblioteket?

– På centrumbiblioteket finns gott om nyutkommet material på olika språk.
Diskussioner om att flytta det flerspråkiga biblioteket i Böle pågår som bäst, även Bibliotek 10 kommer att flytta till centrumbiblioteket. I alla fall kommer centrumbiblioteket att inrymma gott om material på många språk. Bäst representerade kommer att vara de vanligaste europeiska språken samt arabiska, kinesiska, somaliska och ryska.

– Kunderna har en viktig roll. Med hjälp av flytande samlingar kommer vi att få se hurdant utbud kunderna är mest intresserade av på centrumbiblioteket och vad de vill låna.

Världen förändras och utmanar materialet

De som köper in material ska hela tiden hålla fingret på pulsen av den teknologiska utvecklingen och anpassa sig till förändringar i dagens värld. Mångt och mycket kan reda vara annorlunda om ett par år.

– I början planerade vi en samling med 40–50 000 CD-skivor men nu ser det ut att den kommer att krympa till en bråkdel. Folk lyssnar inte längre på CD-skivor. Även antalet tidningsprenumerationer kommer att minska, redan därför att antalet tidningar blir allt färre. Visserligen läser man aktivt elektroniska tidningar till exempel via Helmets nya tidningstjänst eMagzin, vet Soininvaara.

Tryckta böcker har emellertid stått på sig. Samlingarna av e-böcker kartläggs och utvecklas inom de kommande åren. Det är ännu svårt att säga något om e-bokens popularitet i framtiden.

– Vid valet av engelskspråkig litteratur till centrumbiblioteket har vi tagit reda på kundernas preferenser. Intressant är att kunderna i testgruppen valde ut andra böcker än personalen. Även därför är det viktigt att samarbeta med kunderna – smak och tycke varierar, anser Soininvaara.

Det kommer att göras nya försök inom den närmaste framtiden. Framtiden kommer också att avgöra samlingarnas innehåll. Soininvaara berättar att man till exempel i fråga om musik och filmer ska fokusera på klassiker och det europeiska utbudet. Det är bra att det på bibliotek finns sådant som kanske inte kan hittas på Netflix.

Anna-Maria Soininvaara förväntar sig att centrumbiblioteket blir en plats för yttrandefrihet och fostran.

– Centrumbiblioteket blir kronjuvelen bland finska bibliotek! Det är en plats där man söker efter nya sätt att visa litteratur utan kommersiella dimensioner. Där kan man lära sig och påverka. Endast hälften av bibliotekens kunder lånar böcker. Icke-lånande kommer att öka och ställa bibliotekets utveckling inför nya utmaningar, men också föra med sig nya möjligheter.

– Men bokhimmelen släpper vi inte!

Text: Siru Valleala
Foton: Helsingfors stadsbibliotek

Dags för en vändning

Nu vet vi hur den ser ut! När arkitekturtävlingen för centrumbiblioteket avslutades, var det många som smålog nöjt. När arkitektbyrån ALA:s idé ”Käännös” (Vändning) vann tävlingen, togs ett konkret steg mot den Tölöviken, där det om fem år kommer att stå ett nytt, ståtligt centrumbibliotek.

Men hurdant kommer det biblioteket att vara? Arkitekterna Janne Teräsvirta och Antti Nousjoki, två av ALA:s grundande medlemmar (vid sidan av Juho Grönholm och Samuli Woolston), presenterar Käännös, som en vacker vinterdag till exempel kan se ut så här.  Read more »

Ritva Viljanen i den finländska bildningens hus

”Nu står kulturen på tur!” hänförs biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen när hon talar om centrumbiblioteket. Den nya modern för centrumbiblioteksprojektet har sådan entusiasm och glädje i rösten att det är lätt att se projektet framskrida i hennes händer. ”Tölöviken kommer att bli stadens värdeområde och besöksmål nummer ett för stora folkskaror”, konstaterar Viljanen när hon funderar på besöksantalet i centrumbiblioteket och på Olympiastadion som ska renoveras. ”Efter krigen byggdes först skolor, sedan banker på de bästa tomterna i staden och därefter köpcentra. Nu är det dags att uppföra byggnader som inte lever efter marknadens villkor, kulturcenter; lokaler för bildning som används av människor. Jag skulle beskriva centrumbiblioteket som den finländska bildningens hus.” Read more »

Bekanta dig med staden genom resetjänsten AITO

Du köar till museet i ösregnet, filmar en obligatorisk sevärdhet över turisternas huvuden, ser hänförd ut, även om du i verkligheten tänker att du hade kommit billigare till Mallorca, pratar inte ett ord med lokalbefolkningen och som souvenirer köper ett par vykort där du lovprisar den europeiska storstadens överlägsna museiutbud (Opas kulttuurimatkalle, Mondo 2/2002) –känner du igen dig? Oroa dig inte! Det finns fler som vill få ut mer av resandet. May Kim har i sitt slutarbete The Central Library as the stepping stone of Helsinki för MA-examen inom tjänstedesign, planerat tjänstekonceptet AITO, med vars hjälp turister som reser till Helsingfors har en möjlighet att se sådant som andra ännu inte sett. Slutarbetet finns med på Grafias shortlist för Vuoden huiput 2012 (Årets toppar 2012). Read more »

Det var en gång en berättare

Folk älskar att höra historier. Med hurdant är det att vara berättare till yrket? Read more »

En informationsstad i sikte

Den danska arkitekten och forskaren Helle Juul vill förena såväl biblioteket som campuset med en ny slags levande stadsmiljö.

Read more »

Biblioteket har karisma!

”Biblioteket erbjuder i första hand produkter och tjänster som tillgodoser kundernas behov. Biblioteket har fått en fin karisma – den går inte att köpa. Men om du har dolda talanger och inte berättar det för någon, hur kan någon då dra nytta av dem?”, ler inredningsarkitekt Pablo Riquelme från designbyrån Kuudes Kerros.

Read more »

Studerande som bibliotekssnickare

Hurdana känslor väcker centrumbiblioteket hos arkitektstuderande vid Aalto-universitetet?

Keskustakirjasto.fi följde under höstterminen seminariet för arkitektstuderande vid Aalto-universitetet som resulterade i en rad imponerande och intressanta centrumbiblioteksplaner. Nu är dessa arbeten färdiga och studerandena kan andas ut efter allt knog. Hurdana tankar väckte en så konkret planering av biblioteket hos studerandena?

Read more »