Här byggs Ode bit för bit

Titta på videon som visar hur centrumbiblioteket Ode kommer till! Ode består av en ovanlig kombination där en bro med stålstomme och en byggnad förenas. Huvudarkitekt är Arkkitehtitoimisto ALA och YIT står för byggarbetet.

Klicka på videon som får du se hur Ode byggs.

Bågarna stöds med fler konstruktioner

Planen för montering av bibliotekets mest originella konstruktion, stålbågarna som bär upp byggnaden, har preciserats. Resningen av den unika interna bron kräver ännu nya stödkonstruktioner och därför har monteringen fördröjts något från det ursprungliga tidsschemat.

– Båglösningen bär en mycket hög belastning. Ursprungligen utgick man från att bågarna i monteringsskedet kan bäras direkt av det befintliga golvet. Närmare kalkyler visade dock att belastningen, utöver att bäras av vertikala stöd, även bör med korsverk ytterligare fördelas till byggnadens fundament. Det horisontala korsverket inkluderas i planen som en ny lösning, berättar den ansvariga arbetsledaren Tero Seppänen från YIT.

Under monteringen ska bågarna stödas på vertikala och horisontala korsverk för överföring av krafter. De horisontala korsverken som den preciserade monteringsplanen kräver är bland de första konstruktionerna som anländer till byggplatsen före bågarna och därför uppdaterade man även logistikplanen. Stödkonstruktionerna avlägsnas först efter att man har svetsat bågarna till en enhetlig helhet och därefter ännu spänt dem.

– Den första transporten med korsverk anländer på natten vid månadsskiftet januari–februari under vecka fem och den följande under vecka sex. Transporterna innebär nattarbete för lossarna, eftersom transporterna anländer mellan midnatt och klockan fyra på morgonen. Bågarna börjar monteras lite före mitten av februari, förklarar Tero Seppänen.

Det hör till den finländska byggmoralen att man inte tar genvägar på bekostnad av säkerheten, även om tidsschemat skulle bli pressat. Ändringen av planerna är ett bevis på hur viktigt det är att hålla ett öga på hur teorin möter verkligheten och att kunna anpassa planerna alltefter situationen.

Medan de diagonala korsverken har tillverkats vid Normek Oy:s fabriker i Uleåborg har man på byggplatsen satt ihop en Havator-fackverkskran på larvfötter som anskaffades för montering av båglösningen. Kranen anlände i flera delar från byggplatsen för Metsä Groups bioproduktfabrik i Äänekoski. Larvbandens stora axelbredd kräver mycket utrymme och till tomten ska levereras mycket stora ståldelar, vilket gjorde att man var tvungen att bredda byggplatsen ytterligare. Efter förflyttningen i december har stängslet nu flyttats ännu mer västerut mot riksdagshuset. Bågarna ska transporteras till Helsingfors i 12 delar. Varje transport omfattar två delar, vilket innebär totalt sex transporter.

Uppförandet av bågarna kräver noggranna planer

Eftersom bara en bågdel väger dryga 85 000 kilo står byggarna inför ett tungt pussel som ska förberedas noggrant. Utöver lyft- och monteringsplaner har man också krävt noggranna arbetarskyddsplaner. Allt detta har inneburit bråda dagar för YIT:s arbetsledare och byggplatsens säkerhetschef Mansoor Ardam. Han övervakar monteringen av stålbron på YIT:s vägnar.

– Ett lyckat slutresultat bygger på noggrann planering. Bågarna och gallren är en utmaning, men vi framskrider steg för steg och del för del i enlighet med planerna som godkänts av en konstruktör. Arbetena avbryts om vi stöter på en säkerhetsrisk. Att reagera i tid är viktigt i genomförandeskedet för att stödtornen ska hålla, lyften lyckas och alla kan återvända hem helskinnade efter arbetsdagen. Motivationen är på topp och även om helheten är komplex behöver den inte vara komplicerad.

Mansoor Ardam har byggandet i blodet. Han berättar att redan hans morfar var en stor entreprenör för staten Afghanistan. Mansoor, som kom till Finland 2005, utexaminerades till byggnadsingenjör från Tavastlands yrkeshögskola och studerar som bäst för den engelskspråkiga examen Master of Engineering in Industrial Management. Utexamineringen skymtar i maj.

– Stora projekt har redan blivit bekanta. Jag har varit med och byggt HST:s metrodepå i Kasberget samt Otnäs metrostation. Vi lyckades utan några som helst fel överlåta bägge till kunden.

De första schakten är snart färdiga

Byggandet av hiss- och trappschakten har framskridit som planerat och platsgjutningen av de tre första schakten är nästan klar. I början av februari kan man börja bygga ett fjärde schakt på byggplatsen.

Första schaktet vid husets norra gavel kommer att bli cirka 20 meter högt. Det är hellångt och sträcker sig från källarnivån till tre våningar. Själva byggnadens hushöjd är 23 meter. Bredvid schaktet kan man redan urskilja en biografvägg och även själva lokalen börjar ta form. Från norra gaveln börjar även det egentliga husbygget: de första stålpelarna och korsverken ska sättas upp i februari.

Det är lätt att se hur schakten tar form men det är mycket på gång även under jord, till exempel under betongvalvet framför tredje schaktet. I källaren finns en tillfällig uppvärmning eftersom murningsarbetena har inletts. I samband med att man murar mellanväggar i källaren bygger man även kanaler för ventilationsrör och elledningar. ARE, som har valts till husteknikentreprenör, har hand om såväl uppvärmnings-, vatten-, ventilations-, el- som automationsarbetena.

Svävande ståldelar som hänger på fackverkskranens kedjor kan ses långt utanför byggplatsen. Under vinterns lopp får även kranen börja jobba på allvar.

 

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Ge akt för larvfötterna!

Snart skvätter det från pansarvagnsliknande larvfötter i Helsingfors kärna. Biblioteksbygget ökar på sin lyftkapacitet, genom att anskaffa en larvgående fackverkskran. I mitten av december röjde man och jämnade ut en väg åt den.

– Det är ganska sällsynt med en fackverkskran vid husbyggen. Den här larvburna Havator-kranen på 300 ton behövs eftersom den kan röra sig från plats till plats med last. Tornkranen måste vi riva, då den kommer att vara i vägen för de kommande stålbågarna, berättar YIT:s ansvariga arbetsledare Tero Seppänen, till höger på bilden.

För att resa stålbågarna har en arbetsgrupp från Normek Oy redan anlänt till bygget. Byggets karta och vägen som ”pansarvagnen” ska ta studeras av Normeks byggchef Markku Roininen tillsammans med Seppänen. I mitten är YIT:s byggplatsingenjör Unto Miettinen.

Tornkranen har i det här skedet fått sällskap av mobilkranen som syns i förgrunden, utrustad med en hydrauldriven kran. I december har den bland annat haft som uppgift att lyfta upp väggformarna för den norra trappuppgången och biosalongen. Eftersom en kranbil, eller en mobilkran, stöds genom sina justerbara stödben, lämpar den sig inte för det kommande bygget av stålbågarna.

Under slutet av året har man arbetat på de tre nordligaste schakten. Här håller tornkranen som bäst på att sänka ner en väggform i schakt nummer tre, som kommer att användas för både en hiss och trappor. Ställningarna höjs i och med att formarna fås på plats för betonggjutningen. Tornkranen demonteras under den andra veckan i januari.

YIT har röjt och utvidgat bygget. Bygget är nu kluven av en klar farled, där ”pansarvagnen” bra kan kravla fram och tillbaka. På tomtens södra ända invid Sanomahuset har en ny inkörsport öppnats, och byggplatsens stängsel har flyttats västerut mot Medborgartorget. Det här extrautrymmet lär behövas när delarna till och de tillfälliga stöden för stålbågarna som kommer att bära biblioteket anländer till bygget i januari.

Stålbågarna transporteras nattetid i delar

Stödkonstruktionerna för bågarna ska enligt schemat anlända redan den första veckan i januari. Även om det bara är frågan om stöd, handlar det redan om massiva, 10 meter höga stålstycken. Vid varje fog för stålbågarna som kommer att bära biblioteket ska en stödkonstruktion byggas, allt som allt 10 stycken.

Enligt schemat anländer själva stålbågarna i flera delar under vecka tre. Man har lastat delarna för båda stålbågarna i samma last, vilket leder till en såpass massiv transport att den kommer att köras under en möjligast lugn tid på dygnet.

– En enda stålbågsdel väger dryga 85 000 kilo. Då transportbilen därpå väger 100 ton, blir transporthastigheten låg och det krävs särskilt mycket tid att vända. På landsvägen är en sådan här transport definitivt i vägen, och i Helsingfors centrum är det bara möjligt att köra på morgonnatten. Transporten kommer från Normek i Uleåborg. Transporten klarar inte av skarpa svängar, så den enda platsen som är tillräckligt stor för paketet är bakom den gamla magasinsbyggnaden, berättar Tero Seppänen.

– Stödkonstruktionerna görs så redo som möjligt i början av januari. På så sätt kan man ställa de första bågbitarna på rätt plats snart efter att de anlänt. Även om bågarna i det här skedet är bland de mest imponerande delarna av bygget, är det sist och slutligen relativt enkelt att resa dem. Det är först efter att de rests som utmaningarna börjar, anser byggplatsingenjör Unto Miettinen.

På de resta bågarna stöder man korsverket som bär de övre våningarnas stomme. Den västra bågen är betydligt kraftigare än den östra, eftersom den kommer att belastas mer. Jämfört med den är den östra bågen nästan graciös. För YIT är konstruktionen ny, men samarbetspartnern för det här skedet, Normek, har redan tidigare rest liknande bågkonstruktioner, till och med i Helsingfors.

Bågens byggare reste också Farfarsbron

Farfarsbron mellan Fiskehamnen och Blåbärslandet, som öppnades för allmänheten i september och som är avsedd för lätt trafik, har också byggts av Normek. Å andra sidan hör inga ovanstående konstruktioner till den här bron.

– Bibliotekets bro har en mycket grymmare konstruktion, berättar Normeks byggchef Markku Roininen. Han tillägger att den trånga byggplatsen i kärncentrum också är utmanande.

Samma byggare som redan har fått erfarenhet av att resa Farfarsbron kommer att arbeta med biblioteket, en slags fortsättning för Normek kan man säga. Förvånansvärt nog behövs bara mellan två till fyra personer för att montera bågen, men hela åtta svetsare.

De första bågbitarna kommer att resas i den södra ändan av tomten. Markku Roininen tror inte att det kommer att bli problem att montera bågarnas ändor i de väntande stålkapslarna. Normek har tillverkar både kapslarna och bågarna, och delarna har precisionstillverkats i Uleåborg in på millimetern.

Säkerhetsåtgärderna på bygget har ökats. Stängslet har nu elektroniska portar, och alla som går in och ut registreras elektroniskt. YITs gula baracker står redan tre på varann, då antalet anställda på bygget har ökat med 20 personer från markbyggentreprenaden. Som bäst arbetar 57 experter inom sina egna branscher på bygget.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Byggandet ovan jord inleds i schakten

I berättelserna om byggplatsen inleddes ett nytt kapitel i november. YIT tog över tomten, byggde en stor by med stora gula baracker och tog med flera nya personer i berättelsen. Nu inleds byggandet ovan jord. Först reses trapp- och hisschakten, såsom det norra trappschaktet som syns i förgrunden på bilden. Själva huset byggs från norr mot söder.

YIT:s arbetsledning är ivrig att inleda husbyggnadsentreprenaden. Ett unikt projekt inleds där en helt unik byggnad byggs mitt i Helsingfors. För alla som deltar i byggandet blir huset ett historiskt arbetsprov.

– Entreprenadens utmaningar rör konstruktionerna, för sådana har man inte gjort i större utsträckning i Finland. Ramkonstruktionen är exceptionell, men just utmanande projekt är mest lärorika, säger den ansvarige arbetsledaren Tero Seppänen.

Biblioteket blir ett stadsrum och en ny träffpunkt för miljoner människor. Enligt Seppänen är detta en givande utgångspunkt. Byggarna kan ge människornas liv mervärde. På teambilden från vänster: byggingenjör Ville Nevala, arbetsledare Janne Kurikka, ansvarige arbetsledare Tero Seppänen, arbetsledarpraktikant Miika Luokkala, arbetsledare Ardam Mansoor och byggingenjör Unto Miettinen.

Inledningsvis utarbetades en allmän tidsplan och förberedandet av konstruktionerna som ska gjutas på plats inleddes. På bygget finns fem schakt där det behövs ungefär 30 arbetare när man gjuter på plats. Tero Seppänen pekar på schakt nummer tre, som är det viktigaste schaktet vid objektet.

Byggplatsen ökar i storlek och växer förbi de nuvarande stängslen. Efter årsskiftet reser man nya stängsel från den gamla magasinsbyggnaden mot Medborgartorget.

Huset har grovt delats in i tre delar, det vill säga den norra A-delen, B-delen i mitten och den södra C-delen. Varje del består av ännu mer exakta block. Arbetet inleds i de norra schakten 1 och 2 samt schakt nummer tre i mitten. I det första schaktet kommer det att finnas trappor, i det andra en hiss och i det tredje både hiss och trappor.

– Det fjärde schaktet kallar vi reservschakt. Vi flyttar arbetsgruppen till det här hisschaktet om arbetet i de tre andra av någon anledning skulle stanna upp. Schakten byggs av tre arbetsgrupper, berättar Tero Seppänen.

I det sydligaste, det vill säga femte schaktet byggs trappor. I byggnadens södra ända har man reserverat plats för centrumtunneln, som enligt planerna i framtiden skulle leda från Västerleden under centrum till Sörnäs strandväg. Om man tar trapporna i det femte schaktet kommer man vid behov från biltunneln upp till markytan.

Snart förbereder man sig på att resa stålbågarna

De fem schakten är ännu vanligt byggande, men redan i december börjar man förbereda sig på att resa stålbågarna som bär upp biblioteket. För dem byggs först tillfälliga stöd. Själva monteringen av bågarna inleds i januari och om allt går enligt planerna kan bågarna vara på plats i mars.

På bilden syns trapp- och hisschakten samt stålbågarna. Det norra trappschaktet som syns i förgrunden finns vid sidan av den kommande biografen. Biografens salong syns i lila på datormodellen.

– På grund av stommens båglösning måste man beakta vissa spelrum i alla konstruktioner. Då bågarna belastas med konstruktionerna som stöder på dem, sätter de sig. Av denna anledning gör vi inga bindande konstruktioner förrän hela den kommande strukturella belastningen ligger på bågarna. Vi lämnar dilatationsfogar på många ställen och spelrum för konstruktionerna.

Även i den färdiga byggnaden kommer det att finnas ett spelrum på några tiotals millimeter, för på grund av båglösningen kan nyttolasten, möblerna, föremålen och människorna flytta konstruktionerna. Flexibiliteten är i praktiken så liten att man inte märker något.

Tornkranen mitt på byggplatsen står i vägen för monteringen av bågarna så den kommer snart att rivas och i stället för den tas mobila fordonskranar i bruk. På bilden syns till vänster om lyftkranen stålbågarnas norra ändkapslar och bakom dem kan man skymta gjutformarna för det tredje schaktet. I schaktet kommer det att finnas en hiss och trappor.

För förberedandet och byggandet av bågarna kommer det en egen arbetsgrupp från Normek Oy till byggplatsen. Efter att de tillfälliga stöden har rests monteras bågarna stödda på dem som separata block. Båda bågarna har delats in i fyra delar. Till slut svetsas delarna ihop.

tero_seppanen_ja_kerroskuvat

Även byggnadens form avviker från det vanliga med sina välvda väggar. Enligt Tero Seppänen fördröjer det emellertid just inte byggandet och kräver inte heller manuellt arbete.

– Rundningen bildas under en lång sträcka och det är möjligt att utnyttja elementen i ytterväggarna. Elementen bekläds med trä. Dessutom finns det mycket stålkonstruktioner i stommen. Våningsplanen består av ihåliga plattor och med hjälp av dem kan man åstadkomma stora ytor ganska snabbt. På grund av båglösningen gjuts inte de ihåliga plattorna genast till enhetliga plan. Plattorna lämnas till stor del utan fogar, tills byggnadens sammanlagda massa kan stödjas på de bärande bågarna och bågarna har satt sig av belastningen från den totala massan. Först därefter gjuts golven, som samtidigt är de undre våningarnas tak, på plats.

Tero Seppänen tar det lugnt. Han har jobbat med byggande i 20 år och också varit i arbetsledningen nästan lika länge. Han vet att helheten byggs upp så småningom och som rollprestationer. Flera aktörer anstränger sig tillsammans och alla har sina egna roller. Arkitekterna och konstruktionsplanerarna gör sitt och YIT ansvarar för genomförandet.

Någonting som är ovanligt för YIT i detta projekt är att man denna gång inte börjar på jungfrulig mark. E.M. Pekkinen Oy hade redan stått för bergschaktningen, markbyggnaden och byggandet av källaren. Pekkinens entreprenad fortsätter ännu i källaren med golvgjutning och avloppsarbeten och företaget färdigställer även fyllandet av byggnadens sida. Murandet av källarens mellanväggar inleds i januari.

– När vi får mellanväggar i källaren börjar vi bygga maskinrum för hustekniken. De murade väggarna kommer att ha genomföringar för avloppsrör och ventilationskanaler samt kabelhyllor. De hustekniska arbetena har i själva verket redan inletts, för man har redan monterat kabelrör i schakten, berättar Tero Seppänen.

När den nya entreprenören inleder sitt arbete och byggnaden börjar nå markytan, fästs mer uppmärksamhet vid bevakningen av byggplatsen än tidigare. Man kommer att installera kameraövervakning med rörelsedetektorer och larm. Väktarna är på plats efter några minuter.

Man rapporterar så öppet som möjligt om byggandet av Centrumbiblioteket. Lokalcentralen, biblioteket och YIT höll ett gemensamt möte i slutet av november, då man gick igenom var och ens rapporteringsbehov. I fortsättningen får man information även via YIT:s kanaler.

 

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Betongering dygnet runt

Byggandet av källarens tak har inneburit långa dagar och veckoslutsarbete för tiotals av bibliotekets byggarbetare. Planerna har specificerats i takt med att arbetet fortskridit, vilket har lett till både förstärkningar och nya konstruktioner. Man har klarat av allting genom att töja lite, och saker och ting har blivit klara i hiskelig fart. På bilden ser vi att byggets södra ända redan håller på att städas, då gjutformarna i trä redan har kunnat rivas.

– Vi har stramat åt tidtabellen, arbetat upp till tolv timmars dagar och arbetat varje veckoslut sen sommaren, berättar byggets ansvariga mästare Kyösti Kontio.

I slutet av oktober var det endast brospannets dragplatta som behövde betongeras. Den syns armerad till höger. Nu kommer ett särskilt krävande uppdrag att börja. Ännu mer betong ryms på dragplattan. I den senaste gjutningen av källarens tak krävdes 500 kubik.

– En mycket stor belastning ligger på dragplattan. Ovanpå den läggs inomhusbrons stålbågar, som kommer att bära de övre våningarna. För en dragplatta används ungefär 800 kubik betong. Även om de rektangulära dragplattorna har en enkel form, måste betongeringen lyckas på en gång för varje kvadratmeter. Plattan är 10 meter bred och 105 meter lång. Om man räknar med metalldelarna ska sammanlagt ungefär 1 100 kvadratmeter betongeras, berättar Kyösti Kontio.

Ankarvajrarna spänns tre gånger

Dragplattans poäng är ankarvajrarna i dem. Det är de som ser till att stålbron som ska bära hela biblioteket är tillräckligt hållbar.

Ankarvajrarna spänns upp mellan brons södra och norra ändor. När vajrarna spänns blir brobågarna bärande och kan inte längre avskiljas från varandra. Tack vare denna lösning behövs inga pelare i bibliotekets aula på den första våningen, utan där finns 100 meter öppet utrymme.

Vajrarna spänns genom en stålplatta som hör till ändkapselhelheterna i bägge ändor. På bilden syns den norra kapselhelheten. Vajrarna hänger än så länge i viloläge från hålen i stålplattan. De blir åtstramade i och med spänningen. Det finns 17 hål i plattan för vajerknippena. Ett knippe innehåller 31 vajrar, vilket innebär att det allt som allt finns 527 stycken vajrar.

Vajrarna mellan den södra och norra ändan väger allt som allt 70 000 kilo. Det här motsvarar alltså den sammanlagda vikten av 70 personbilar. Stadiga lösningar är nödvändiga för att garantera att brokonstruktionen säkert kan bära alla tre våningar. Ovanpå brospannet stöder man dessutom de tvärgående stålkorsen som bär de övre våningarnas stommar.

Innan dragplattan betongerades lades vajerknippena in i skyddsrör. De syns i silver bland armeringen. Vajrarna kan spännas för första gången när gjutningen är klar och betongen torkat.

Den första spänningen av ankarvajrarna görs från tomtens södra ända. Knippena kommer att spännas tre gånger. Den andra spänningen sker när stålbågen är på plats och den tredje – intressant nog – först efter att byggnaden är klar. Området kring den södra ändans stålplatta kommer under en lång tid att lämnas öppen i väntan på den sista spänningen. Även bakom den norra ändkapseln, inne i biblioteket, lämnas en öppning för att göra det möjligt att spänna vajrarna trots att byggarbetet runtomkring redan fortskridit långt.

I den norra ändan nära den framtida biografen lämnas en öppning som gör det möjligt att foga in en några meter lång och en halvmeter bred domkraft bakom brons ändkapsel för att spänna ankarvajrarna även efter att byggnaden blivit klar. Det har också lämnats några öppningar i källarens takvalv som kan användasför att sänka ner redskap i källaren för det arbete som fortsätter där nere.

I källaren påbörjas golvgjutningen

Även om källaren redan fått sitt tak gjutet, finns det gott om arbete kvar i djupet. Under de senaste veckorna har man bland annat grävt täckdiken och avlopp och monterat radonrör. De första golvgjutningarna är snart på kommande. Detta kan ske där golvarbetet annars är färdigt och de isolerande uretanplastplattorna har lagts på plats.

Vid källarens tak förbereder man rutter för till exempel avloppsrör och ventilationskanaler. På bilden arbetar man med bottnen på en rörkanal vid byggets östra del. När detta är färdigt gjuts betong på kanalen. För ögonblicket arbetar ungefär 40 människor med olika saker på bygget.

Man kan redan skönja den krökta formen på det nya bibliotekets yttervägg i dragplattans armering. Armeringen som syns som ett lågt stängsel visar var sockeln till ytterväggens armering går. När betongeringen blir klar kommer E.M. Pekkinen att överräcka stafettpinnen till YIT. Pekkinens bäverflagga hissas ner i november. Arkitekturens vågiga linjer kommer säkert att vara både en källa till inspiration och en utmaning för husbyggnadssentreprenörerna.

 

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Brospänningen börjar med lakrits och lager

Nu när hösten är här har man börjat förbereda något riktigt spännande på bygget: över källarens tak, det vill säga första våningens golv, spänns ett brospann upp. Spannet är en del av bibliotekets unika konstruktion, inomhusbron, som bär de övre våningarna. Brospannet spänns upp med vajrar, som förbättrar konstruktionens bärkraft. Vajern påminner om tvinnad ståltråd och är tiotals meter lång.

Det finns en överraskning i den dramatiska bågen som kanske inte alla i publiken kunde ha förväntat sig: efter att vajrarna spänts är golvet trots allt inte stabilt. Ingenjörer däremot skulle inte ha blivit tagna på sängen: de vet att det alltid ingår lite spelrum i ett brospann, så att konstruktionen klarar av temperaturväxlingar. Behovet av spelrum i en bro inomhus är inte stort, men det lönar sig att förbereda sig på det, och för detta behövs lager. På bilden en av det här skådespelets regissörer, byggmästare Kari Suomala.

Källarens valv, det vill säga tak, gjuts ovanpå gula formplattor. De rivs ner när betongen har torkat. Spänningsvajrarna som påminner om långa meterlakrits har placerats mellan formarna på egna balkar, och armeringen som omger dem blir även de gjutna i betong. På bilden syns spänningsvajrarnas passiva ändor, vilket alltså innebär att de kommer att spännas i den motsatta, norra, ändan.

För ett år sedan i september grävdes den första skopan mylla och sand på tomten. Nu när källaren blivit färdig har man återvänt till startpunkten, det vill säga markytan. Källaren är nu gömd under gjutformar och armering, och en förbipasserande skulle knappast inse att där under finns källarens betongkonstruktioner med pelare, mellanväggar och hisschakt, ett system av täckdiken och en pumpstation samt till exempel en körramp och en lastgård. Den smala gropen som omger källaren fylls bit för bit med sand och kommer snart att nå markytan, då vattenisoleringen längs källarens ytterväggar, dvs. ett lager bitumenfilt, och värmeisoleringen redan är färdiga till 80 procent.

Gjutformerna sträcker sig som ett stort fält från söder till norr. För ögonblicket är det armerarna som arbetar som hårdast, då gjutningen sker i snabb takt och betongbilarna svänger in på bygget en efter en. På bilden diskuterar byggets ledning om hur arbetet fortskrider.

Gjutningsarbetet har påbörjats i den södra ändan, det vill säga delen som ligger på marken. Under en dag kan man lätt gjuta upp till 200 kubikmeter betong. Betongen jämnas ut både med maskin och för hand. Invid Sanomahuset lyfter grävmaskiner bort delar av spontväggen som stött gropen.

Lager gör det möjligt för brospannet att röra sig

Gemene man tänker antagligen på runda kullager när de hör ordet lager, men i brobygget handlar det om andra slags lager.

– Brospannets spelrum verkställs genom att använda brickliknande lager som också används på broar som används för biltrafik. I broar för biltrafik beaktas också stora temperaturväxlingar, det vill säga att brospannet utvidgas när det är hett och krymper när det är kallt. Långa broar har också en dilatationsfog. Det är den som smäller till litet när man kör över den med en bil. Utan en dilatationsfog skulle det vid fogen, beroende på vädret, finnas en springa på till exempel 10 centimeter. Det krävs dock ingen dilatationsfog på bibliotekets bro, eftersom bron finns i ett utrymme med jämn temperatur, förklarar byggets ansvariga mästare Kyösti Kontio.

En annan spännande, genial överraskning, finns här under den kommande stålbrons ändkapslar. Vem kunde ha gissat att man mellan kapselhelheten och det bärande fundamentet hade stoppat in brickliknande lager innan fundamentet täcktes av gjutformar och armering? Kapselhelheten vilar alltså ovanpå lagren och kan vid behov glida cirka fem centimeter. Det skulle dock kräva en temperaturväxling på ungefär 40 grader.

laakerit_kirkkaan_vihrealla

Datormodellen visar kapselhelheten från sidan. De brickliknande lagerplattorna syns som en klargrön stapel i mitten av bilden. De ser lite ut som ett set med skärbräden. Glidningen underlättas av att det finns ett ytskikt av teflon mellan stålbalken i grått och den gröna lagerstapeln. Mellan den största lagerplattan och betongfundamentet som syns i blått under den har gjutits ytterst stark gjutbetong. Även om man tagit i beaktande spelrummet behöver man inte vara orolig, det är inte meningen att bibliotekets golv ska glida omkring som golvet på Borgbackens lustiga hus Vekkula.

Lager, lakrits och Luke

Bibliotekets byggplats är förvånansvärt internationell. Lyftkransföraren är från Kuba, och rollerna på bygget har fyllts av folk från både Ryssland och Marocko.

– Byggbranschen blev internationell redan före IT-branschen. På våra byggen har det funnits personer från olika håll i världen i åratal, säger Kyösti Kontio.

En av nykomlingarna på bibliotekets bygge är Luke Parsons från Australien. Det var kärleken som förde den unga mannen till Finland, det vill säga hans finska flickvän. Tidigare bodde de tillsammans i Australien. Luke har kört olika arbetsmaskiner i en kolgruva. Arbetsplatsen på bibliotekets byggplats hittade han tack vare flickvännens pappa.

– Arbetet är trevligt, men jag är lite nervös inför vintern. Jag har hört att det bara är en fråga om att klä sig rätt. Om jag överlever den här vintern tror jag nog att jag klarar av att bo i Finland, gissar han.

Han har redan fått lite praktisk handledning i att klä sig: i september lönar det sig inte att komma till jobbet i shorts och tåsandaler.

 

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words

Du kan följa byggandet av centrumbiblioteket på internet och genom titthålen i byggplatsstaketet

Händelserna på Helsingfors centrumbiblioteks byggarbetsplats filmas nu utan avbrott av en webbkamera, så du kan följa arbetets framskridande på centrumbibliotekets webbplats till exempel från din egen soffa. Förbipasserande i sin tur kan se in på tomten genom titthålen i byggplatsstaketet.

Kameran som filmar händelserna på tomten är monterad på takkanten på det nio våningar höga Sanomahuset på bibliotekstomtens södra sida.

Kameran filmar byggarbetet kontinuerligt fram till början av 2019. Den direktsända inspelningen lagras inte, men varje dag klockan 12 tar kameran ett traditionellt fotografi av vyn. På så sätt kan byggandet dokumenteras i bild.

Länken till kameran ”Följ med bygget!” finns på adressen keskustakirjasto.fi/sv/.

På byggplatsstaketet berättas bibliotekets och invånarnas historia

Centrumbibliotekets tomt har nu omgärdats med ett byggplatsstaket där det kommande bibliotekets tjänster och utbud beskrivs i bild och text.

På staketet finns också titthål genom vilka man kan följa händelserna bakom det och resningen av det nya biblioteket. Titthålen finns på olika höjder för att även barn ska kunna se till exempel maskinerna på tomten och de olika arbetsmomenten vid husbyggande.

På staketets norra ända finns avsnitt som reserverats för stadsbornas meddelanden. Här finns plats för egna affischer och ett ”ordet är fritt”-område där vem som helst kan skriva eller teckna precis vad man vill.

Just nu pågår bortforsling av jordmaterial

Om du öppnar webbkamerasändningen eller kikar genom ett av titthålen just nu, ser du hur förorenat jordmaterial forslas bort från tomten.
Marksaneringen pågår hela november och december.

Höjdpunkter kommer att vara murandet av grundstenen 2016 och taklagsfesten 2017 samt öppnandet av dörrarna för allmänheten på självständighetsdagen 2018.

 

Text: Sari Lehikoinen

Centrumbibliotekets byggarbeten började 1.9.2015

Byggandet av centrumbiblioteket började, då grävmaskinens skopa söndrade asfalten på byggplatsen för första gången. Nu börjar det och byggandet pågår i nästa tre år. Projektets ledningsgrupp följde den här stadshistoriska stunden med glädje och hade bjudit in bibliotekets vänner. Ordförande för ledningsgruppen för projektet Centrumbiblioteket är Ritva Viljanen.

Första grävmaskinsskopan sätts i marken på centrumbibliotekets byggarbetsplats den 1 september.

”Helsingfors byggs med tanke på en allt starkare gemenskap i staden, eftersom vårt invånarantal växer med god fart. Centrumbiblioteket är en mångsidig mötesplats med stadskultur för helsingforsare och för turister. Det ger oss mycket glädje och bildning och nya idéer”, säger Ritva Viljanen, Helsingfors biträdande stadsdirektör för bildningsväsendet.

Då centrumbiblioteket har färdigställts kommer det att nå cirka 10 000 besökare per dag och cirka 2,5 miljoner besökare per år.

”Centrumbiblioteket kompletterar Helsingfors exceptionellt fina biblioteksutbud, som består av bland annat Berghälls och Richardsgatans bibliotek och dessutom Kaisabiblioteket och Nationalbiblioteket, som alla är sevärdheter i sig. I och med centrumbiblioteket får vi äntligen ett hus för litteratur och ordkonst till Tölövikens kulturcampus. Byggandet av centrumbiblioteket följer både tidsschemat och budgeten och stora konkurrensutsättningar har redan gjorts”, berättar Viljanen.

Byggnadsfasens verkningar för sysselsättningen är på hela samhällsekonomins nivå uppskattningsvis 1 200–1 500 årsverken. Totalkostnaderna för byggnaden är 98 miljoner euro.

Centrumbiblioteket byggs i närheten av Helsingfors centralstation alldeles intill Medborgartorget. Det ligger centralt i ett urbant område och behändigt vid kollektivtrafikleder.

Centrumbiblioteket är en del av programmet för 100-årsjubileet av Finlands självständighet. Biblioteket blir färdigt 6.12.2018.