Fasadglasen hissas upp med en säregen sugkoppslyftanordning

Fasadglasen på Odets översta våning började i november hissas upp till sina platser med en sugkoppslyftanordning som enkom hade tillverkats enkom för bibliotekets byggplats. Med sina tassar sög lyftlyftanordningen raskt upp det ena tunga, flerskiktade glaset efter det andra till husgaveln mot norr, där monteringsarbetet började.

Estniska Windoor AS, som tillverkat och monterade glasen, hade måttbeställt lyftanordningen från Italien så att glasen, som väger lika mycket som en personbil, stadigt och tryggt kunde lyftas på plats. När en produkt med hal yta som lätt gå sönder och väger 1 000–1 500 kilo svävar i luften, får den absolut inte glida. Foto: Mansoor Ardam.

– Vid installationen av alla glas framskrider vi systematiskt sektion för sektion och sida för sida. Installerandet löper från norra gaveln till östra sidan, där bandfönstren på andra våningen redan till stor del är på plats, berättar YIT:s ansvarige arbetsledare Tero Seppänen (till vänster).

Bandfönstren är ännu vanligt byggande, men fasadglasen på tredje våningen är till storleksklassen och fästningsmetoden de största under Tero Seppänens och arbetsledaren Mansoor Ardams (till höger) arbetskarriär hittills.

I norr är glasväggen nästan åtta meter hög, och högst – över nio meter – på fasaderna mot väster och öster. Ovanför det stora ytglaset monteras ännu ett kompakt glas som täcker takfotskonstruktionerna. Hela arbetsskedet och kittandet pågår långt in på våren.

– Kittandet kräver noggranna förhållanden, eftersom ytorna som ska kittas inte får vara fuktiga. Arbetet kan utföras antingen när vädret tillåter det eller annars under väderskydd. Just nu funderar vi på olika alternativ. Vi ska också utföra tester och kontrollera fogarnas kvalitet genom att skicka provbitar till fogmassans tillverkare, berättar Seppänen och Ardam.

I början av installationen hålls enskilda glas på plats med mekaniska fästen. Den speciella lyftanordningens sexton sughuvuden bär glaset tills man fäst det. I följande skede tätas springorna så de blir vattentäta och i hörnen görs strukturella fogar. Foto: Mansoor Ardam.

Ytglasen stöds av glaspelare, som i sin tur förankrats i stålkonsoler. Finlands väderförhållanden har tagits i beaktande för ytglasens konstruktion och mönstring: ett glas med flera skikt håller värmen väl på vintern och på sommaren minskar den tryckta mönstringen direkt solgass.

Upptill är fönstren kompakta och vita, men blir till grynigt ”snöfall” ju närmare nedre kanten man kommer. Mönstret glesnar gradvis och nedtill är glaset klart och transparent. Arbetsledare Mansoor Ardam pekar på den tryckta bilden av snöfall. Han har med datorn tagit fram ett hjälpmedel, med vilket monteringen kan styras och kontrolleras.

Också takfönstren har monterats på plats i sina åttakantiga fördjupningar och isoleringen av yttertaket är färdig. På tredje våningen omvandlas väggarna av isolerskivor stegvis till glas och hela utrymmets utseende genomgår en enorm förändring.

Kundvänliga lösningar

På gaveln i norra ändan finns en säregen fönsterlösning också på marknivån. Bakom de triangelformade fönstren har ett vindfång till familjebiblioteket och en förvaringsplats för barnvagnar snart byggts färdiga. Vid planeringen har barnens behov tagits i beaktande på ett utmärkt sätt. I familjebiblioteket byggs ett rum med pentry där man kan äta sin matsäck.

Via den norra entrén är det lätt att också gå till biografens foajé, träffpunkten och vistelseområdet samt café-restaurangen. Bredvid vindfånget kan man köra ned till de underjordiska utrymmena.

Arbetena med hustekniken avancerar hela tiden i de olika sektionerna och det byggs fler väggar som delar upp lokalerna. Här tittar de på ritningar över kabeldragningar för el.

Balkongen trycktestades

Medborgarbalkongen trycktestades i slutet av november för eventuella läckagepunkter innan betongplattan gjuts i december.

– Balkongens brunnar täpptes till och man ledde 200 millimeter vatten över ytan för att se om där finns punkter som borde isoleras. Brunnarna och rörkopplingarna testades ännu med ett separat test. Ytan kan gjutas först när fuktisoleringen är i skick. En träkonstruktion byggs senare på betongplattan, förklarar Tero Seppänen.

Sockeln på västra sidan av byggnaden vattenisolerades i slutet av november och då utförde man även markbyggnadsarbeten. Vid husväggen gjuter man en betongplatta som blir kvar under den slutliga stenbeläggningen.

Kvadrat- och kubikmetrar skrämmer inte arbetsledaren

Huvudentreprenören YIT har fått förstärkning till sitt gäng. Hannu Heikkinen är från Rovaniemi, men har redan i fem år trivts i söder och hans ansvarsområde innefattar hustekniken och samordningen av den. Han är ingenjör i elkraftsteknik, har jobbat inom fastighetsbranschen i 35 år och varit med och byggt bostads- och kontorslokaler, produktionslokaler samt ett kontorshus för en gruva i norr, men Odet kommer att bli den största byggplatsen i hans arbetshistoria.

– Projektets storlek skrämmer mig inte, därför att det är fråga om lagspel. Samordnandet av gränssnitten mellan hustekniken och de olika aktörerna kan vara utmanande, men underlättas när man jobbar tillsammans med människor som har samarbetsförmåga, berättar Heikkinen. Hans intresse är älgjakt och han är också verksam som utbildare inom Försvarsutbildningsföreningen.

 

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words


Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail