Nervbanor och blodådror uppstår under jorden

Ifall stålstrukturerna kan ses som Odets skelett, är hustekniken dess nervsystem och blodådror. Nu arbetar man med förutsättningarna för att biblioteket ska få elektricitet, värme, vatten och frisk luft. De tekniska systemen får sin början under jorden i bibliotekets källare.

Hustekniksinstallationen avviker något från det vanliga dock, eftersom man i monteringen måste ta i beaktande att byggnadens stomme eventuellt lever, och också till exempel de behov som biografen och inspelningsstudiorna har. I källaren studeras installationsplanen av Are Talotekniikka Oy:s projektledare Tony Lindholm (till vänster), rörmokare Simo Järvelä (i mitten) och projektledaren för rörarbetet Jani Lindvall.

Enligt Lindholm och Lindvall är det sällsynt att det finns en risk för att hela stommen flyttar på sig när man installerar husteknik. På Odets bygge beror det här på den inomhusbro som bär hela huset, som kräver att strukturen har lite spelrum att röra sig. Som lösning på problemet kom man på kompensatorer som installeras inne i rören, som mjukar upp rörelsen. Därtill monterar man flera fäst- och styrpunkter. Dessa dämpar ljuden från rören och bruset från ventilationen.

– I det här projektet är akustiken viktig, och ett bibliotek har ju som utgångspunkt en ganska dämpad ljudmiljö. En särskild utmaning är ljuddämpningssystemen för biografen och studioutrymmena. För biografen ska skräddarsydda ljuddämpningskammare installeras. Planen för dem överlåts till akustiker, som räknar ut de optimala oktavbanden och slutgiltiga decibelvärdena, berättar Tony Lindholm.

Rörinstallation i rena utrymmen

Även om man lätt kan föreställa sig att en källare som håller på att byggas vore kall, mörk och dammig, är Odets källare allt annat. Den tillfälliga uppvärmningen är påslagen, lamporna brinner och utrymmet är rent.

– Det är fråga om ett bygge av den krävande P1-renhetsklassen, vilket innebär att luften inte får vara dammig. Maskinerna för ventilation anländer om några veckor. De får inte smutsas ner av löst smuts redan i monteringsfasen, förklarar Tony Lindholm.

I källaren byggs flera maskinrum, varav de största är upp till hundra kvadratmeter stora. Installationen av stomrören i maskinrummet på bilden är nästan klar. I väggarna har man lämnat hål för genomföring av den kommande rörläggningen. Så småningom kommer hela utrymmet att fyllas med olika apparater.

I maskinrummet kommer teknisk utrustning för till exempel fjärrvärme och fjärrkyla samt värme- och kylsystem för ventilationen jämte värmeåtervinning att installeras. Det tjocka röret i mitten är en ventilationskanal.

Murandet av mellanväggarna och monteringen av stomrören fortsätter runtom källaren. Av stomrören formas hela fält i taket, då upp till ett dussin rör kan monteras sida vid sida. I rören pumpas vatten eller glykol, allt enligt om huruvida det behövs vätska för uppvärmning, nedkylning, för användning eller för att hindra något från att frysa. En svetsare jobbar med en förgrening på en värmeledning för att ansluta radiatorer, alltså värmeelement.

Rörmokare Simo Järvelä monterade fästen för fettavloppen i ett utrymme under restaurangköket. Industriella storkök kräver syrafasta avlopp, eftersom plaströr inte håller för till exempel hett stekfett.

Skelettet växer ovan jord

YIT:s ansvariga arbetsledare Tero Seppänen berättar att Odets stomme har blivit klart i rask takt: av stålstrukturerna har 65 procent monterats. Stommen borde vara nästan klar mot slutet av juni.

– Stommen är krävande. Vi måste fundera noggrant på den ordning som vi gör allting. Ifall något visst arbetsmoment stoppar arbetet på stommen, måste vi byta på arbetsordningen och hitta nya alternativa monteringsplatser för att hålla oss till tidtabellen. Skelettet kommer att börja se ut som ett hus mot sommaren, när vi kan montera yttertaket och träelementen och strukturerna i glas på fasaden.

Svetsarbetet på stålbågarna som bär huset är klara, och även inspektionen av svetsfogarna har blivit klar. Mellan bågarna har man redan kunnat montera korsverk som en del av stommens massiva korsverkskonstruktion. På bilden syns i övre delen av schaktet en gjutplatta i betong som gjuts på platsen, som har som uppgift att ge sidostöd åt stålbågarna.

I husets norra ända har man börjat montera ihåliga plattor, det vill säga det som blir de olika våningarnas golv och tak. I april arbetade man i det som kommer att bli foajén invid biografen.

I byggnadens norra ända har man också lagt upp korsverk som stöder balkongen. Inga korsverk har ännu monterats i mitten av byggnaden, då de skulle vara i vägen för lyftkranen som monterar yttertakets stålkonstruktioner.

Aaro utbildade sin pappa under faderskapsledigheten

Byggingenjör Topias Rintala har just återvänt från en fem månader lång ”utbildning”, eller sin faderskapsledighet, där den lite över ett år gamla Aaro bland annat lärt honom om hantera stress, organisationsfärdigheter och att göra många saker på en gång.

– Med ett litet barn får man ofta handskas med ännu svårare saker än på bygget, särskilt nu när barnet börjat gå, erkänner den färska pappan.

Rintala har kommit till biblioteksbygget från bygget för Alberga seniorcenter. Han har som uppgift att övervaka tidtabellen och kostnaderna. Den utbildning han fått från Aaro har varit nyttig här, då det krävs god reaktionsförmåga att hoppa på ett tåg som redan rör sig.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words


Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail