Med ultraljud in i stålets innersta

Samtidigt som man bär tunga stålpelare och ihåliga plattor kring Odets bygge med lyftkranar, håller man också på med detaljarbete med lättare, manuella redskap. Särskilt svetsfogarna har fått mycket uppmärksamhet. Suomen Testauspalvelu Oy inledde i mars en granskning av svetsfogarna på stålbågarna som bär upp biblioteket. För detta krävdes en liten ultraljudsapparat, magnetpulver, och ett magnetiseringsok som ryms i handen.

– Vi började kontrollerna i bågarnas södra och norra ändor. Svetsfogarna kontrolleras när de är helt färdiga. Vi kontrollerar att inga svetsningsfel har blivit kvar i fogen, och att den inte spruckit när den svalnat. Även om svetsningarna görs i tält som skyddar mot vädret, kan det särskilt om det regnar eller är fuktigt i luften bildas väte i fogen, som kan orsaka en spricka i ett senare skede, berättar verkställande direktör Tarmo Tuomela, samtidigt som han granskar ultraljudsapparatens skärm.

Det är ett noggrant arbete att testa fogarna med ultraljud, då de enbart är två till tre millimeter tjocka. De finns så många av dem att de är lika tjocka som bågens kapsel, 120 millimeter.

– Ultraljudsapparaten skickar en ljudvåg genom stålet i en noga utvald vinkel. Ifall fogen är hel, kan ljudet fritt färdas genom stålet. Fel däremot gör att ljudet reflekteras tillbaka. Det kommer ofta reflektioner i manuellt svetsade fogar, och då måste man fastställa om resultatet är godtagbart eller ifall fogen måste öppnas och svetsas på nytt, förklarar Tarmo Tuomela grundidén.

Förutom ultraljudstestande används magnetpulver för att testa fogarna. Tarmo Tuomela sprutar först lite vit målarfärg ovanpå stålkapselns svetsyta, som kontrastfärg. Efter att den torkat tar han en sprayflaska och täcker ytan med svart magnetpulver. Idén är att magnetpulvret samlas ovanpå eventuella fel, när man lyfter oket och dess plus- och minuspoler som syns på bilden ovanpå pulvret.

Man kan se var stålbågarna svetsats genom att se var väderskyddstälten står. Bägge bågar har sju svetspunkter, alltså sammanlagt 14 punkter där man gjort fogar. Ändkapslarnas skyddstält syns inte på bilden. Bågarnas vikt vilar ännu i detta skede ovanpå det stödande ramverket.

Centrumbiblioteket är för Suomen Testauspalvelu ett medelstort bygge. Företaget arbetade i tiderna till exempel med att kontrollera stålkonstruktionerna i Kampens köpcentrum, och ansvarar för kontrollen av de ståldelar som tillverkas i verkstäder för köpcentret Red som byggs i Fiskehamnen.

– De första kontrollerna av bibliotekets stålkonstruktioner gjorde vi redan på Normeks verkstad i Uleåborg. Vi är specialiserade på fysisk måttkontroll, det vill säga kontrollmätning av delar. Med den kan man utreda om till exempel stålbalkarna har tillverkats på rätt sätt och att alla hålen är på rätt platser. Även små fel blir mycket värre på bygget, och i tunga konstruktioner kan de orsaka stora problem, berättar Tarmo Tuomela.

Pelarna på plats i norr

Biblioteket byggs från norr mot söder. För publiken är ett av de mer intressanta objekten i norr biografen, den första någonsin i ett Finskt bibliotek. På datormodellen syns den utmärkt i rött, liksom också stommens första stålpelare som rests bakom den.

Mellan trappschakten och biografen i byggnadens norra ända kommer man att bygga både tekniska utrymmen och kontor. I schakt ett som syns till vänster har man börjat montera trappelementen, medan man i schakt två till höger håller på att gjuta fast trappavsatserna. Ändorna på stålbågarna som bär upp huset lyser blåa på bilden.

Biografen är lätt att känna igen på bygget tack vare dess stigande golv. Utrymmet har fått sina första fält av ihåliga plattor, som formar taken och golven till de olika våningarna.

Stålpelarna är det första som monteras i stommen. Så småningom läggs horisontella balkar till de stående pelarna, och i sinom tid blir hela stommen ett jättelikt ramverk.

Här förbereds en stålpelarens grund för resningen invid biografen, i det som kommer att bli foajén. Stombygget framskrider en pelare och balk i taget, som ett jättelikt pussel.

På den färdiga byggnadens västra sida finns en lång balkong, med utsikt över Medborgartorget och Riksdagshuset. Även balkongen byggs med stålramverk. Det sydligaste monterades i mars.

Varje bit i pusslet och att få den på rätt plats kostar. Byggingenjör Ville Nevala ansvarar följer upp och förutser kostnaderna. Han studerar byggteknik och byggekonomi vid Aalto-universitetet.

– Mitt diplomarbete är snart färdigt. I min kandidatexamen skrev jag om grund- och bergsbygge, och diplomarbetet har att göra med planeringsledning och schemaläggning, berättar han.

Odets bygge har enligt Nevala hållit tidtabellen och budgeten väl. För att arbetet med stommen ska framskrida enligt den planerade tidtabellen har lite ökade resurser krävts nu på våren.

 

Text och foton: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words


facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailfacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail