Hur uppstår centrumbiblioteket?

I serien behandlas planeringen och tidtabellen för innehållet i centrumbiblioteket.

Del 1: Just nu håller man på att konkretisera tjänsterna, fastställa familjebibliotekets principer och välja samarbetspartners.

Även om centrumbiblioteket för ögonblicket bara är en jättelik grop, ser vi på gräsrotsnivå redan ett omfattande planeringsmaskineri som är i gång. Stadsbor och besökare intresserar sig för vilka skeden i bibliotekets planering som är under arbete just nu.

Artikeln är en översikt över vad som är på gång just nu när grundstenen har lagts och det är två och ett halvt år tills centrumbiblioteket öppnar.

Fastställning av tjänsterna

I centrumbiblioteket kommer det att finnas en stor mängd olika tjänster för kunderna. Man vill att den nya byggnaden ska vara en fungerande och rik helhet för dess användare.

Vid sidan om de traditionella utlånings- och returneringstjänsterna kommer biblioteket att bjuda på ett mångsidigt urval av bland annat evenemangstjänster, restaurangtjänster, rådgivningstjänster, turisttjänster, tjänster för barnfamiljer, tjänster för distansarbete och digitala tjänster.

I tjänsteplaneringen finns också med de drömmar som man samlat in av stadsborna, det vill säga de önskemål och drömmar som samlats in under evenemang, verkstäder och på webbplatsen inom projektet Unel-moi 2012-2013. Nya verkstäder för både barn och vuxna kommer att arrangeras kring olika ämnen även i framtiden.

Tjänstedesigners är nu i spel

Kundernas erfarenhet av tjänsterna designas ur användarnas synvinkel, vilket för biblioteket särskilt innebär att användarnas stig fungerar. Detta innebär att biblioteksbesökarna lätt kan navigera i den nya byggnaden, hitta det de letar efter, och njuta av erfarenheter under olika tider på dygnet.

Det är viktigt att det finns tillräckligt med skyltar till de olika delarna av biblioteket genast vid ingången. Tjänstedesignerna och planerarna av digitala skyltar kartlägger olika kundgruppers behov, funderar på hur utrymmena kan handikappanpassas, och utformar lättolkade, trespråkiga skyltar med bilder.

Till utmaningarna hör det stora besökarantalet, långa öppethållningstider och det centrala läget, som kommer att orsaka mycket trafik.

Mot ett familjebibliotek

Centrumbiblioteket profilerar sig starkt som ett bibliotek för hela familjen. Tjänstedesigners från Muotohiomo har arrangerat verkstäder bland familjer och samlat in önskemål gällande materialet och guideskyltarna. Man är särskilt intresserad av hur man kunde få vuxna att på bästa sätt trivas i barnens värld på centrumbibliotekets tredje våning. Målet är ett trevligt bibliotek där man kan tillbringa tid tillsammans.

Perhekirjasto.

Viktiga element i planeringen av familjebiblioteket är att kombinera en lugn och inspirerande atmosfär, en lockande arkitekturlösning i barnens skala, god akustik, enkelhet och planering av evenemang med fokus på familjer.

I familjebiblioteksidén deltar Helsingfors barnomsorgsverk (VAKA) med sin egen modell för bibliotekslekparker. Avsikten är att utnyttja lekparkskompetensen både inne i och utanför biblioteket.

LÄS MER:

Rådgivningstjänsterna står medborgarna till tjänst

Centrumbiblioteket har som avsikt att erbjuda olika rådgivningstjänster, och just nu kartläggs aktörer. Anmärkningsvärt är hur rådgivningen inom olika områden kommer att fungera som en helhet som effektivt betjänar sina användare.

Byggnadens centrala läge betyder att den är en naturlig plats för rådgivningstjänster. För turister planeras egna turistrådgivningstjänster, och man tar även i beaktande medborgarnas behov av information om immigrationsärenden.

Inredningsplaneringen har inletts

helsinki-central-library-by-ala-middle-floor-interior

Planeringen av möbleringen och annan inredning har inletts. I planeringen av möbleringen har man beaktat de önskemål som kunderna framfört. Biblioteket kommer att få både utrymmen där man kan slappna av och ergonomiska arbetspunkter. Valet av material och vilka konstverk som kommer att vara utställda är också i planeringsskedet.

Digidesign söker sin form

Det kommer att finnas en stor omfattning digitala tjänster i huset. Det är svårt att förutspå framtidens teknologier, men just nu utvecklas ett utrymmesbokningssystem och digitala skyltar planeras.

Avsikten med utrymmesbokningsverktyget är att göra det möjligt att självständigt boka bibliotekens olika användningsutrymmen via ett elektroniskt system. Verktyget kommer att testas i biblioteken inom den närmaste framtiden. Ett annat pilotprojekt har att göra med infoskärmar. Utmaningen är hur man ska presentera det omfattande utbudet av tjänster på ett så enkelt och lockande sätt att användarna märker dem och börjar använda sig av dem.

Centrumbibliotekets arkitekter vid arkitekturbyrån ALA deltar i planeringen. Viktiga aspekter är till exempel att hitta lämpliga ytor där skärmarna kan fästas och att kartlägga de platser i byggnaden där det med tanke på hur människorna rör sig är bäst att placera infoskärmarna.

Man planerar också att börja utveckla nya biblioteksappar inom en snar framtid.

LÄS MER:

Öppna data och öppen tillgång till innehåll tillsammans med riksdagens bibliotek

Centrumbiblioteket deltog på våren i evenemanget Avoin data, avoin demokratia (Öppna data, öppen demokrati) där man diskuterade nya projekt kring öppna data. Bibliotekens statistik-, klassificerings- och utlåningsdata kommer i framtiden att göras öppnare. Centrumbiblioteket har en viktig roll som undervisare i praxis kring öppna data.

Avsikten är också att utnyttja riksdagens öppna data och samarbeta med riksdagens bibliotek. Till exempel genom att göra riksdagens lagstiftningsprocess mer öppen hjälper man medier, medborgare, medborgarorganisationer, företag och själva riksdagen. Nu kartläggs användarnas behov och samarbetet fortsätter med programutvecklarna.

LÄS MER:

Robotikens utveckling

Biblioteksrobotik är ett delområde som är stadd i snabb utveckling. En robotiktävling avslutade i september.

LÄS MER:

Centrala möjliga objekt för robotik är bland annat logistiken, det vill säga förflyttning av material, materialrekommendationer, informationssökning med hjälp av artificiell intelligens samt att utveckla tjänsterna för barnens bibliotek.

Photo: San José Library.

Photo: San José Library.

Målet är att hitta lösningar som kan minska på mängden arbete som görs av personer och samtidigt erbjuda kunderna inspirerande och uppmuntrande erfarenheter och göra dem bekanta med den nya teknologin och hur den kan underlätta vardagen.

LÄS MER:

Valet av samarbetspartners och evenemangsproduktion

Centrumbiblioteket kommer att ha samarbetspartners som utnyttjar bibliotekets utrymmen och arbetar tillsammans med biblioteket i rollen som evenemangsarrangörer. En av dessa partners är Helsingfors barnomsorgsverk. Det finns flera andra kandidater, och man kommer också att dra nytta av Tölövikens kultursamarbete. Hur låter det med en symfonikonsert på centrumbibliotekets gård under taket?

Restaurangkonceptets konkurrensutsättning avslutats

Restaurangkonceptets konkurrensutsättning avslutades i maj och som restauratör valdes Fazer.

Till restaurangverksamheten har man bland annat tagit intryck av Amsterdams OBA-bibliotek. Kundvolymen kommer att vara stor: man förväntar tiotusen besökare i centrumbiblioteket per dag. Erfarenheterna från OBA visar att restaurangutrymmena kommer att vara fulla.

I biblioteket kommer också att finnas inom- och utomhusterrasser för kaffeservering.

Utmaningar med byggandet och arkitekturen

Man kan se hur byggandet av centrumbiblioteket framskrider i kolumnen Byggberättelser på den här webbplatsen. Entreprenören för de delar som byggs ovan mark har redan valts och projektet har hållits inom kostnadsberäkningen.

Centrumbiblioteket är en utmanande byggnad med sina glas- och stålkonstruktioner och fasad i trä. Vid Aalto-universitetet har man arbetat på detaljerna i träskiktet och utförligt testat trämaterialet.

Finlands visitkort

Den nya och anslående byggnaden kommer att vara Finlands visitkort utomlands. Biblioteket är ett utmärkt sätt för utlänningar att bekanta sig med den finska vardagen när den är som bäst, hur människor lever och vad de gör. Det kommer att erbjudas material på många olika språk.

Biblioteket ska spegla det finländska samhället och den finländska demokratin. En jämlik tillgång till information kombineras med inhemsk arkitektur. Den visuella och rymliga översta våningen, den fina spetsen och utsiktsplatsen mot söder som symboliskt sammanför biblioteket och riksdagshuset på samma nivå är centrala trumfkort.

På den andra våningen planeras rikligt med aktiva tjänster. En infopunkt för turister planeras.

Material

Insamlingen av material pågår. Seriesamlingen har kartlagts och tusentals album har valts ut. Klassiker samlas i lagerutrymmena i Böle.

Avsikten är att centrumbibliotekets samlingar omfattar 150 000 volymer på öppningsdagen. Samlingarna kommer att omfatta cirka 3,6 hyllkilometrar.

LÄS MER:

Bibliotekets utomhusområden

Centrumbiblioteket fyller upp hela sin tomt, och Helsingfors byggnadskontor ansvarar för utomhusområdena. Tölövikens kulturhelhet, Medborgartorget, den nya Yttrandefrihetsplatsen och Helle Kannilas plats utgör en lockande miljö för stadsborna. Under bibliotekets tak utomhus kommer man att kunna arrangera många olika slags fester med mångsidiga tekniska möjligheter. En lekpark planeras byggas i närheten av biblioteket.

Framtidens personal

Det kommer att finnas ungefär 45‒55 biblioteksanställda vid centrumbiblioteket. Arbetsplatserna fylls med den för närvarande heltidsanställda personalen från olika kompetensområden, och delvis med principen om arbetsrotation. Med samarbetspartnerna kommer också nya arbetstagare till huset.

Restaurangvärlden medför till exempel upp till ett femtiotal arbetstagare. Väktarna utkontrakteras.

Det nya bibliotekets namn har valts

I oktober arrangerades en namntävling för att namnge det kommande bibliotekets. Inom den utsatta tiden kom det in 2 600 stycken förslag, varav 1 600 var olika. Namnet – Oodi – offentliggjordes på nyårsafton 2016 vid Medborgartorgets Finland 100-fest.

LÄS MER:

Öppningsceremoni 2018

Centrumbibliotekets öppningsceremoni firas i december 2018.

Kirjaneidit.

Text: Siru Valleala


Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailFacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail