Byggplatsen bemannas nu av en robot

Svetsrobotar är en vanlig syn i verkstäder, men betydligt sällsyntare på byggen. På det nya bibliotekets byggplats får man uppleva även den här specialiteten. Manskapet har fått förstärkning av en eldriven fogmaskin som är en ytterst noggrann arbetskamrat, om litet enformig.

Roboten hjälper till att bygga stålbron som ska bära biblioteket. I juli anlände fyra ändkapslar för bron till bygget. Roboten behövs för att svetsa samman två kapselhelheter i brons norra ända och två i den södra ändan.

– Mellan de två kapselbitarna har monterats en stålram. Med den kopplas kapselns två halvor samman. Stränga krav på kvaliteten och toleranserna har lagts på fogarna som ska svetsas. Roboten kan gång på gång göra arbete av lika hög kvalitet, berättar byggplatsens ansvarige mästare Kyösti Kontio och visar spolen varifrån maskinen tar svetstråd till svetshuvudet.

I slutet av augusti var arbetet på gång med den södra ändkapselns helhet. Roboten rör sig ovanpå kapslarna och svetsar fast den tjocka stålramen mellan de två halvorna om och om igen. Roboten på bilden håller paus; under själva arbetet styrs arbetet av en grupp proffs. Gruppen kommer från Normek Oy:s fabrik, där ändkapslarna tillverkades. Även om det kan låta otroligt för gemene man, så tar svetsarbetet flera veckor.

– Det svåra är att svetsning skapar mycket värme, och ramen lever enligt det. Det är svårt att förutse hur svetstemperaturen flyttar på ramen. Som hjälp används domkrafter som spänts upp mellan kapslarna som kan användas för att vid behov eliminera rörelsen, berättar Kyösti Kontio.

Kapselhelheten i den norra ändan har redan svetsats färdigt, och det tillfälliga stödjande fackverket för fundamentet kan snart rivas ner. Det hade inte varit möjligt att svetsa fast ändkapslarna redan på fabriken, då helheten skulle ha blivit för stor och tung för att transportera och lyfta på plats.

Bibliotekets källarväggar isoleras ytterst noggrant, då källaren ligger under grundvattennivån. Hela fem lager fuktspärrsfolie kommer att fästas, vilket enligt Kyösti Kontio är mer än han någonsin upplevt på ett av hans byggen. Här arbetas det för fullt i gropens västra ända. Ovanpå fuktspärrsfolien läggs ännu värmeisolering.

I byggets norra ända är värmeisoleringen redan på plats, så gropen kan ny fyllas med sand. Sanden stampas tätt ett lager i taget. Till höger framtill på bilden syns en av husets trappuppgångar. Metallställningarna i bakgrunden är valvformstorn som användes för att bygga valvet, dvs. taket, på källaren i den norra ändan. Formtornen är för ögonblicket i lagret och på väg söderut.

Det krävs många olika slags formar för att bygga taket. Ovanpå de upprätta valvformstornen läggs horisontella formar, lite som att lägga bordskivan ovanpå bordsbenen. Dessa formbalkar anländer hela tiden till bygget, då det handlar om ett område på 1 700 kvadratmeter som ska ha täckning.

Formplattorna som levereras med lastbil monteras här för att gjuta lastgårdens tak. Betongen gjuts ovanpå de gula plattorna. De håller betongen på plats medan den fortfarande är våt och de rivs när taket har torkat och kan bära sin egen vikt. Hålen i lastgårdens väggar är reserverade för diverse husteknik.

Betonggjutning av de stående konstruktionerna färdig

Betonggjutningen runt hela bygget har framskridit väl, då man för källarens del har blivit färdig med både ytterväggarna, mellanväggarna, pelarna och hisschakten – dvs. alla stående konstruktioner.

I den norra ändan har man också gjutit en del av källarens tak, ungefär 800 kvadratmeter. Ovanpå det här takvalvet kommer en biograf att byggas. Under den kommer det att finnas tekniska utrymmen och diverse utrymmen som kommer att användas av bibliotekets restaurang såsom frys- och kallrum samt lager och kontorslokaler. Biblioteket kommer att få en exklusiv restaurang. Arbetstagarna kommer att kunna komma direkt ner i källaren med en egen hiss för att hämta varor från kall- och torrförvaringen.

Vid betonggjutningen av hisschakten har man beaktat den höga belastningen på byggnaden. Schakten kräver en mycket stark konstruktion, varför man har använt hårdbetong som kan tåla ett tryck på 7 000 ton per kvadratmeter. Till det här hisschaktet som gjutits i slutet av augusti användes nästan 80 kubik betong.

I bibliotekets södra ända finns ingen källare alls. Här arbetar man på golvnivån för bibliotekets första våning. Isoleringsplattorna som syns på bilden ser missledande ut som sten, men är de facto isoleringsplattor som kommer att ligga under betongen. Till höger förbereds spännvajrarnas balkar för betonggjutningen.

Längst i söder finns en trappuppgång som har gjorts för den eventuella framtida centrumtunneln. Biltunneln skulle gå under biblioteket vid Sanomahuset. I hörnet av biblioteket byggs redan färdigt ett schakt för nödutgång ifall en olycka skulle ske i tunneln. Trappuppgången har fått väggar. I dem syns stående en stor mängd bergsankare, som gör konstruktionen stabil. Bilden är historisk också eftersom Riksdagshuset samtidigt renoveras och är täckt med fasadpresenningar. Efter att biblioteket börjar resa sig kommer man inte längre att kunna se parlamentbyggnaden från Tölögatan över bygget.

Text och bilder: Liisa Joensuu/Tmi Magic Words


facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailfacebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail